Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Hj. Holmquist, Engelsk högkyrka, lågkyrka, frikyrka (anglikanism, puritanism, kongregationalism) i deras historiska tillkomst. Uppsala 1916. Anm. af D. Fehrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litter aturöfversi k.ter
frikyrkorörelsen framväxte i viss mån ur kalvinismen med dess
intensiva individualism, men genombröt den puritanska och den
gammalprotestantiska kyrkostatsliga enhetsidén och kräfde
individens och den enskilda församlingens fulla religiösa och kyrkliga
själfbestämmelserätt.
Holmquist uppkastar nu frågan: är frikyrkorörelsen en
produkt blott af engelsk kalvinism? Eller har den påverkats af den
holländska döparrörelsen (anabaptisterna), eller af spiritualismen
eller af bådadera? Svaret blir, att sådan den först skapades af
R. Browne stannade den icke vid spiritualismens organisationslösa
allmänreligion, men icke heller vid döparnes samfundsidé, sekten,
utan fasthöll vid begreppet kyrka låt vara i en nära sekt stående
form af löst organiserad frikyrka. Bestredo de engelska
separatis-terna støfekyrkan till förmån för en frivillig sammanslutning, så
blef dock äfven denna sammanslutnings ideal kyrka, och det var f. ö. ej
ens främst statskyrkan, oppositionen gällde, utan det
puritanskpresbyterianska synodtvånget. Som antipuritaner blefvo
separa-tisterna i början trots sitt ursprung antikalvinister. Separationen
skulle upphöra, när en reformerad fri statskyrka genomförts.
Under H. Barrowe blef dock deras separatism princip och utbildades
till ett ideal, som afvisade i) hvarje form af statskyrka (episkopal,
presbyteriansk m. m.), 2) hvarje form af auktoritetsbestämd
frikyrka, som lägger band på den enskildes samvete för
konformitetens skull. Den sanna kyrkan, congregatio, når sitt ideal i hvarje
enskild församling af verkligt troende; hvarje sådan congregatio
bör vara fullt autonom i kult, disciplin, lära m. m. Önskvärd är
en fri sammanslutning af de olika församlingarna öfver hela landet,
således ett slags folkkyrka, men denna får ej utöfva någon rättslig
makt öfver den independentistiska församlingen; både
episkopal-och synodalförfattning är af ondo. 3) frånkännes prästerna hvarje
prerogativ framför lekmännen, hvilkas rätt att fullgöra de religiösa
handlingarna och tolka bibeln betonas. Bestämmes bl. a. den
dogmatiska ståndpunkten efter hvarje enskild församlings godtfinnande,
så blir den normala ordningen en blandning af olika religiösa
samfund, som i fri konkurrens hvar på sitt sätt söka sanningen. Brownes
stränga predestinatianska kalvinism fick sålunda lämna plats för
ett spiritualistiskt sanningsbegrepp, som icke tillerkänner något
samfund den fulla sanningen framför andra. Här föreligger således en
tydlig spiritualistisk påverkan, och denna bereder också rum för ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
