Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Hj. Holmquist, Engelsk högkyrka, lågkyrka, frikyrka (anglikanism, puritanism, kongregationalism) i deras historiska tillkomst. Uppsala 1916. Anm. af D. Fehrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
litter aturö’fversikter
en reviderad Common Prayer Book till den enda lagliga
gudstjänstboken; stränga straff stadgades för olydnad. Ett dråpslag mot
lekmännens presbyterianism, resp. kongregationalism var
Corporation Act 1661, som förpliktade alla kommunala tjänstemän till
att aflägga ed på kyrkans författning, tro och gudstjänstordning
m. m.
Härmed var engelska kyrkans långa kamp mot den
protestantiska nonkonformismen (och mot Rom) principiellt afgjord,
och i det skick hon nu erhöll har hon alltsedan bestått
väsentligen orubbad med det apostoliska episkopatet och bönboken
bredvid bibeln såsom grundvalen för nationens religiösa lif. Hon
förmådde obestridligen både att ge näring åt verkligt fromhetslif
och att ge väckelse åt teologisk forskning. En förlamande inverkan
spårades dock från den växande fåfängan och njutningslystnaden.
Lågkyrkan representerade den renare protestantiska andan
och den strängare sedliga kraften. Dit slöto sig många
indepen-dentister och presbyterianer, som ej ville formligen lämna
statskyrkan utan hellre offrade sitt kyrkoförfattningsideal. Deras
ny-kalvinska pietism sammanföll nästan med de puritaners, som
hamnat i frikyrkan, hvilkas särmärke därutöfver blott var fordran på
separation. Här började nu religiösa sällskap, föreningar i praktiskt
och uppbyggligt syfte, för socialt arbete m. m.
De puritanska präster, som ej gåfvo efter för
uniformitets-och korporationsakterna, ■—o. 2,000 —måste lämna sina ämbeten.
Det innebar puritanismens undergång som själfständig
kyrkohisto-risk företeelse. Kring de fördrifna bildades nu i st. f. de
indepen-dentistiska eller presbyterianska støfeförsamlingarna nya
separatistiska samfund. 1) Den forna inomkyrkliga kongregationalismen,
independenterna, blef nu en kongregationalistisk frikyrka vid sidan
af baptister, barrowister och kväkare m. fi., och det är till denna,
man hänför namnet kongregationalism. 2) Den puritanska
pres-byterianismen blef en -presbyteriansk frikyrka med sin
presbyterianism modifierad efter kongregationalistisk modell: religiös
tolerans och relativt själfständiga lokalförsamlingar. De båda mot
varandra förut så fientliga riktningarna independenter och
presbyterianer hade så tvingats närmare hvarandra, hvilket 1689 ledde
till union. Därmed förvandlades frikyrkorörelsens religiösa art.
Ursprungligen innebar den opposition mot kalvinismen. Nu fick
den puritanska religiositeten öfvervikt och inom de äldre
dissenters partikularbaptismen, som renast bevarat kalvinsk anda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
