Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Hj. Holmquist, Engelsk högkyrka, lågkyrka, frikyrka (anglikanism, puritanism, kongregationalism) i deras historiska tillkomst. Uppsala 1916. Anm. af D. Fehrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
litter aturö’fversikter
formisterna af så genomgripande natur, att den engelska kyrkan
därmed faktiskt var bortdispenserad. Liksom förut stödde de
protestantiska nonkonformisterna kyrkans motstånd. Då Wilhelm
III Oraniern på uppmaning af de ledande partierna d. 5 nov. 1688
med sin eröfringshär landade i England, hade han för sig alla de
protestantiska partiernas sympatier.
Läget var nu sådant, att nonkonformisterna ej kunde
förvägras existensrätt, då de väsentligen medverkat till landets
räddning. Många faktorer bidrogo till att motverka religiöst
förtryck. De växande merkantila intressena fordrade allmän
rörelsefrihet; den sedan Elisabeths dagar starka renässansen ifrade i sin
litterära alstring mot religionsförtryck såsom obildadt. Den
naturvetenskapliga spekulationen utbredde skepsis mot dogmer och
kyrkans ensamrätt. Den idealistiska filosof skolan i Cambridge
reagerade mot det trångbröstade i alla religiösa riktningar och
fordrade tolerans, likaså den kartesianska filosofien. Härtill kom
spiritualistisk, armeniansk och sociniansk rationalism, som haft
tillhåll i de svärmisk-mystiska rörelserna. Den sammansmälte
nu med renässans, Cambridgeskola, kartesianism och
naturvetenskap till den allmänna kulturbotten, från hvilken 1700-talets
»upplysning» byggdes upp.
Redan under restaurationstiden bar denna uppblandade
renässans frukt i tre religionsfilosofiska riktningar, som alla arbetade
för tolerans: agnosticism, naturvetenskaplig deism och
inom-kyrklig — »bredkyrklig» •— latitudinarism. I Lockes statslära
fick den religiösa toleranstanken sin rättsfilosofiska begrundning.
Som ett naturligt uttryck för denna grundstämning framkom
toleransakten 1689, som väl ställde starka gränser för toleransen,
men beredde rättsgiltigt underlag för frikyrkornas existensrätt
bredvid staten. Staten var hänvisad till att alltmer
sekulariseras, under det religionen kunde individualiseras. Så kunde
också lågkyrkan, som alltjämt bevarat åtskilligt af
nonkonformis-mens teologiska och religiösa anda, gifva impulser, som kommo
högkyrklig religiositet till godo. Den religiösa grundstämning,
som Cromwells verk inledt, var alltjämt möjlig trots ali kyrko- och
sektklyfning. Vidgande af toleransen, stadgande af det säregna
anglokatolska draget, och hvad därbredvid fanns af det
protestantisk-evangeliska samt närmandet och sammanslutningen
mellan dissenters blef sedan särmärket för Englands fortsatta
kyrkohistoriska utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
