- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Adertonde årgången, 1917 /
xxi

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist. Den 31 oktober 1517. Föredrag till fyrahundraårsminnet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN 3 I OKTOBER I 5 I 7

XXI

äfven om problemställningens yttre formulering hade gifvits
honom genom den medeltida teologien och Karlstadts teser. Hvad
Luther ville säga, var blott detta: Människan kan icke genom egna
gärningar eller genom någon aflat förtjäna sig rättfärdighet inför
Gud eller öfvervinna det ondas makt i sitt väsen. Men Gud fordrar
ej heller detta. Luther har fått en ny syn på Gud, det är det
grundläggande för Luthers reformatoriska upplefvelse. Gud är
den barmhärtige fadren i himmelen, som i sin outgrundliga
kärlek sändt sin son Jesus Kristus till världen för att fullgöra hvad
Guds rättfärdighet kräfver, och så genom sitt lif, sin död och
uppståndelse öppna människan vägen till Guds faderskärlek. Om
människan då kastar öfver bord ali fåfäng sträfvan efter egen
förtjänst och i förtröstan på Guds i Kristus fullkomnade
rättfärdighet och kärlek går fram till Gud, som ett barn vänder sig till sin
far, i ånger och bot lägger fram för honom sin synd och beder om
förlåtelse för Kristi skull — då förlåter Gud skulden, då är den
borttagen inför honom, då är människan vorden rättfärdig inför
Gud, ett Guds barn; då kan hon dag för dag själf hämta
syndaförlåtelsens nåd och så lefva sitt lif i barnaskap hos Gud; då kan
hon hafva en förtröstan på Guds nåd »så viss», säger Luther,
»att jag kunde därpå tusen gånger dö». Då komma ock de goda
gärningarna, icke som förutsättningen för, men som de naturliga
frukterna af den nya viljeriktningen mot det goda, mot Gud. Det
är evangeliet om Guds härlighet och nåd, den sanna skatt, som
kyrkan har att visa alla syndabetungade och skuldkännande till,
Nya testamentets egen enkla frälsningsväg.

Det evangeliet visade åter med sin världsomskapande kraft,
när det fick lysa fram i Luthers personlighet och gärning. Därifrån
steg den lifgifvande safven vid den nya tidens växt. Visserligen
har från modernt teologiskt håll bestridts, att Luthers betydelse
verkligen skulle vara så stor; han skulle hafva sina viktigaste
för-bindelselinjer bakåt, ej framåt, tillhöra »medeltiden»mera än en ny
tid; denna sistnämndas genombrott vore att räkna från den
moderna profana kulturens framträdande vid det 17:e århundradets
slut. Så skulle vi förlora rätten att fira den 31 oktober 1517 som
märkesdagen i kristenhetens historia. Svaret på denna nya
historiekonstruktion ligger i en granskning af, hvad det gamla evangeliet
om Guds härlighet och nåd genom Luthers teser’som ny
utgångspunkt medfört af religiösa och kulturella värden. Tidens
begränsning nödgar här till en ytterligt kortfattad skissering.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:06:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1917/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free