Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist. Den 31 oktober 1517. Föredrag till fyrahundraårsminnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXIV
HJALMAR HOLMQUIST
sig. Erfarenheten säger oss nog ock, att här ligger det svåraste af
Luthers arf att bevara i sin renhet och höghet. Men krafvet vilja,
vi hålla vaket, allra mest inför årets minne, i satsen: oss är gifven,
hvarje enskilds fria väg till Gud genom bibeln, till personlig afgörelse
under personligt ansvar.
Liksom hvarje annan religiös nyskapelse så har ock Luthers
ingripit äfven på det allmän-kulturella området, i samma mån
betydelsefullare som dess religiösa innebörd var mera omfattande.
I hvad mån det af mångfaldiga faktorer betingade fortskridandet
inom kulturens vida värld har sin hufvudgrund i Luthers gärning
— och vi få ej glömma, att lutherdomen ingalunda är Luthers
enda religiösa barn utan att med legitim om ock af dem själfva
stundom föraktad arfsrätt stå där tvillingsyskonen kalvinismen
och anglikanismen — blifver alltid svårt och i många fall omöjligt
att afgöra. Och man har på hvarje steg den pinsamma känslan, att
äfven de nödvändigaste förarbetena, för att man ej skall riskera att
trampa fel, alltfort saknas. Men äfven icke-fackmannens osäkra
trevan kan dock gripa fast i fakta, hvilka ej ens inför det mäst kritiska
skärskådande upplösas i konturlösa dimbilder. Säkrast får man grepp
på en religiös företeelses plats i kulturhistorien, om man granskar
dess inflytande på statslifvets utgestaltning. Till de intressantaste
resultaten af den moderna forskningen på hithörande område kan
räknas insikten, att ej blott nationalkyrkan utan ock
nationalstaten i vidsträcktaste mening fotas på Luthers gärning. Äfven om
han bibehöll idealet om kristenhetens politiska enhet, så
omgestaltade han dock från sin religiösa utgångspunkt radikalt
uppfattningen af både kyrka och öfverhet och gaf den senare dess med
kyrkan jämnställda suveräna makt öfver sitt område. Först
därigenom möjliggjordes den fria och fulla utgestaltning af den
nationella staten, hvilken bestämmer hela vårt nutida kulturlif.
Visserligen köptes denna utveckling genom sönderslitandet af den stora
medeltida enhetstanken; och världskrigets vånda, som åter kallat
detta stora ideal till lif, kan frammana frågan, om ej reformationens
konsekvenser här till slut betydt en tillbakagång i mänsklighetens
historia. Men just denna ändrade synpunkt, som kriget tvingat på
oss, låter måhända i stället den verkliga innebörden af Luthers
verk på detta område framstå i ett klarare ljus än tillförne.
Hvarför lyckades det aldrig att realisera det stora enhetsidealet, som
mänskligheten från början burit på och icke ville eller kunde
släppa, ej ens i det stora romareriket eller dess arftagare medel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
