Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Holmquist. Den 31 oktober 1517. Föredrag till fyrahundraårsminnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN 31 OKTOBER 1517
XXV
tidskyrkan? Månne ej därför, att dessa försök kräfde ett
kring-skärande eller uppgifvande af folkindividualiteternas fria växt
och därför måste förr eller senare sprängas som hinder lör en
nödvändig utveckling? Och ligger då ej betydelsen af
reformationens politiska föijder däri, att den nationella individualiteten fått
växa sig nog stark, för att — sedan nationalismens utväxt lika väl
som förut den ofördragsamma konfessionalismens beskurits med
världskrigets svärd — den enskilda nationen skall utan risk till
förlust af det starkt och sundt egenartades berättigade lif och
fortbildning kunna, om ock först efter många trefvande och
misslyckade försök, dock till slut träda in under en högre
sammanslutning? Om så är, då synes en smula ljus från historiens utveckling
falla in äfven i mörkret af hvad som nu sker.
I den krets där jag nu talar, ligger det nära till hands att
stanna inför den innerst enhetliga frågan om Luthers betydelse
för den vetenskapliga forskningen och den religiösa friheten. Det
som till sist afgör framåtskridandet inom vetenskapens värld är
icke den ena eller den andra isolerade bragden, huru betydelsefulla
än dessa äro. Det afgörande är skapandet af den uppfattning, den
andliga miljö och allmänna sinnesförfattning, som gifves
vetenskaplig forskning ökad trefnad och möjlighet att kunna fritt utvecklas
och i en allmänn vetenskaplig lyftning, omsätta heroernas geniala
tankar och rön. Denna andliga miljö begynte formas af den man,
hvilken lösgjorde sanningskrafvet från traditionens maktanspråk,
äfven om han själf var barn nog af sin tid för att ej draga de fulla
konsekvenserna af sin kamp för samvetets rätt. Luther utförde
den befrielsegärning, ur hvilken sedermera frihetens teori och praxis
kunde växa upp. Lika säkert som det är, att Luther icke kände
religionsfriheten i modern mening, lika visst är, att den religiösa
toleransen, och därmed den andliga och vetenskapliga friheten
öfverhufvud, bottna i Luthers verk. Det är ingen slump, att
det var inom den katolska världen, som Giordano Bruno
brändes och Galilei drogs inför inkvisitionen, under det att den
moderna vetenskapen som en världsfaktor blomstrade upp på
protestantisk mark, och att där grundsatsen om religionsfriheten
som en allmänmänsklig rättighet fann sin utformning. Med
franska revolutionen begynnte toleransen och den andliga
friheten därifrån sitt segertåg öfver äfven den romersk-katolska
världen, så att också denna nu trots sin kyrkas protester lefver
under ett allmänt kulturläge, till hvilket den förhatade Luther lagt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
