Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WALLINS LÄROÅR SOM PSALMDIKTARE
’ 3
förlorade anseende.1 Af Askelöfs efterlämnade papper från
poly-femstiden2 ser man, att äfven allvarliga prästmän af
pietistisk-herrnhutisk observans kunde sentera. och prisa tidningens
sträfvanden i sådan riktning.3
År 1810 framträdde Phosphoros, och äfven där mötte åtskilligt,
som en läraktig och för sin litterära fullkomning nitisk författare
ej länge kunde förbli likgiltig för. I de två första häftena s. å.
lästes en afhandling om Choralmusiken af Hæffner, hvari
psalmboksarbetet naturligtvis äfven kommer på tal. Och här får Wallin
hålla till godo med en mycket hård men på samma gång ojäfaktigt
■sakkunnig kritik. Utom de allmänna fordringarna på renhet,
enkelhet och enhet (»prunkande ord, vidtsväfvande bilder
undvikas och hvarje ord bör hämtas djupt ur hjertat och väcka
andaktens heliga känsla») inskärpes nödvändigheten af ordens
afpassning efter den syllabiska sången (»en not måste alltid svara mot en
stafvelse»), Inga enjambemanger kunna alltså tillåtas i psalmer,
men just därpå erbjuda Choræus-Wallins omarbetade psalmer
»olidliga exempel». (Såsom ett sådant anföres ingressen till
Wallins omarbetning af G. Ps. n:r 76 »O huru ljuflig är— Din boning,
Jesu! der — Du står med fridens helsning».)4 Vidare erinras om
vikten af att välja lämpliga melodier för psalmerna: »Det är
löjligt att sjunga en julpsalm på en melodi, som hörer till
passionspoesien eller låta en botpsalm hoppa fram på tonen af en
fröjdesång». Slutligen inlägger Hæffner en gensaga mot det lättsinniga
sätt, hvarpå man nu tror sig kunna lösa psalmboksfrågan Det
var ett ord i sinom tid, när man betänker, att prästeståndet redan
föregående år (den 28 oktober) in blanco gillat pastoralutskottets
faktiskt ännu ofärdiga förslag och anmält det till K. M:ts pröfning
1 Polyfem II, n:o 23.
2 Nu i K. B.
3 Så t. ex. den för Evangeliska Sällskapets stiftande nitiskt verksamme
magister Johan Wætterdahl, af hvars hand tvenne skrifvelser föreligga, den
ena med anledning af teaterrecensionerna i Polyfem, som ogillas, medan
tidningen i öfrigt lofordas, den andra angående psalmboksarbetet. Den förra
skrifvelsen har tydligen föranledt den artikel 0111 teatern, som börjar »Någre
ifrare för återwäckande af ett manligare allwar...» (Polyfem V, n:o 6). Om
•den andra skrifvelsen mera i det följande. Se ock bilaga III.
4 I den 1811 utgifna tredje upplagan af Choræus-Wallins Omarbetning
.af Svenska Psalmer har också enjambemanget i n:r 76 mildrats. Där står:
»Hur ljuf den boning är — O Jesu! der Du bär — Till hjertat fridens
helsning».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
