Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WALLINS LÄROÅR SOM PSALMDIKTARE ’ 3
beflita sig om helgelse.1 I slutstrofen anspelas på Mt 7: 21, som
fått denna lydelse:
»Ej den, som ropar Herre blott
Men den, som gör din wilja,
Skall Du från syndastraffets lott
En salig timma skilja» —8
Hvad Wallin menar med att »göra Guds vilja», detta kraf,
som så ofta kommer fram både i hans psalmer och predikningar,
belyses af en utsaga som denna i en böndagspredikan från 1839
(där Mt 7: 21 också citeras): »Gör då, i enlighet med den [Guds
vilja], någonting verkligen godt åt den verld, du lemnar, —
någonting, som för dig icke är en obetydlighet, utan en kännbar
uppoffring, — gör det med varm hand och af kärleksfullt hjerta, så att du,
åtminstone i din önskan och afsigt, lemnar menskligheten efter dig
i någon mån bättre, i någon minsta mån lyckligare, och hoppas
sedan, äfven du, på Honom, som barmhertig är. >;s Den frimodiga
och outtröttliga villigheten att lofva bättring »från denna dag»
blir begripligare, när man tänker på att välgörenhet för Wallins
1 Hur optimistiskt Wallin tänkte 0111 möjligheten att hålla dylika löften
visar Predikningar (1842) I, sid. 386 f. Inför människor kan en kristen
liksom Kristus själf säga: »Hvilken af eder straffar mig för svnd?» — »Ingen
af dem skall kunna beskylla oss för något handlingssätt, som är tvetydigt
eller oädelt, någon egennytta, som förnärmar andras rätt, någon svaghet, som
förnedrar oss själfva» etc. Och om sig själf skrifver han till Wallmark en
gång (förmodligen 1832): »Mitt hjärta säger mig att intet annat än
missförstånd kan göra någon hederlig menniska till min ovän.» (Wallmarkska
bref-saml. K. B.)
2 Detta kallas Jesu ord och sättes inom citationstecken (liksom orden
»När syndaren sig wänder om, Will Herren sig förbarma!» i str. 3 också
lägges i Jesu mun). Med rätta anmärkte längre fram Ödmann: »Det är ju
odrägligt att kalla det Jesu egna ord, som är sagdt af David och Hesekiel
m. m.; att låta Bibliska personer tala hvad de aldrig sagt o. s. v.» (Ur ett
hos Hildebrand, a. a. sid. 189 anfördt bref från Ö. till Wallmark, dat. 12
sept. 1815.)
3 Predikningar af J. O. Wallin (1842) III, sid. 376. En ännu närmare ’
illustration ger hans predikan på Annandag Pingst 1814, då Adolf Fredriks
kyrkas nya storklocka invigdes. Wallin talar där öfver Jesu ord »Låten edert
ljus lysa för människorna», och sedan han utvecklat innebörden häraf, heter
det (säkert fullkomligt bona fide) 0111 den gamla fru von Balthasar, som skänkt
klockan: »O! man kan ej värdigare frambära Herranom sitt tackoffer, man
kan ej skönare låta sitt ljus lysa för menniskor». Rel. tal I, sid. 175.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
