Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
F.. LIEDGREN
gen från Hermon) och sin något dunkla tankegång var samtidens
upplysning en nagel i ögat.1 Tingstadius hade i sin
öfversättning af Psaltaren försett psalmen med en liten god
kommentar.2 Wallin anser sig tydligen ännu skyldig att utelämna
orientalismerna, och så har omarbetningen nästan blifvit en — ingalunda
dålig — ny psalm om Fridsamhet. Slutligen förekommer också
en omarbetning af G. Ps. 361: »Se, Herrans Sol går fram på nytt»,
som delvis kommer den gamla texten »Gud har sin sol igen upsatt»
ganska nära men aflägsnat en vacker biblisk bild i tredje strofen.
Där beder sångaren, att Gud ville »låta Änglar som en borg och
mur omkring oss wara» (2 Kon. 6: 17, Ps. 34: 8). Wallin använder
i stället den också bibliska men vanligare bilden af Gud som »wår
borg och fasta tillflykt».3 Ett för Wallin karakteristiskt
bibelcitat förekommer nyinfördt i femte strofen: »med godt samwete
för Gud och menskor alltid wandra» (Apg. 23: 1; 24: 16).
Om de omarbetade psalmerna i 1S11 års samling kan som ett
totalomdöme sägas, att de i förhållande till sina original mera
påminna om Wallins omarbetningsförsök från 1807 än om de från
1809. Rent tekniskt öfverträffa de nog de förra: det är ju en mera
öfvad hand, som nu styr pennan. Frågas nu efter grunden till,
att Wallin sålunda åtminstone i flere fall återgår till närmare
anpassning efter de gamla psalmernas form, torde man kunna
hänvisa till den anförda Hæffnerska Phosphorosartikeln om
koral-musiken (1810) såsom en i hvarje fall ej oväsentlig anledning till
den större pietet, han nu åter visar. (Därjämte kan väl Ödmanns
kritik, i den mån den blef honom bekant, ha gjort honom benägen
att mera hålla sig till den gamla lydelsen.) För Wallins nya
original är det ej otroligt, att Hæffners tal om Klopstock och hans
psalmer haft åtskilligt att betyda, då ju, som här blifvit påpekadt, en
viss frändskap med dennes psalmstil framträder i psalmhäftet
1811.
1 Den förut citerade signaturen Palæolog i Stockholms Posten 1815
n:r 125 nämner särskildt denna psalm som exempel på de gamla kyrkosångernas
»ofta släpande orientaliska drägt, oigenkänlig och knappt förklarbar för
nordiska ögon och öron».
2 Psaltaren, Proföfversättning (1791), sid. 278, noten.
3 Om änglarna talar eljes Wallin i detta häfte flera gånger, t. ex. sid.
275, 277, 303 och 341. — Betecknande nog använder däremot Hedborn bilden
om änglarna som en borg i sin öfvers, af »Nun ruhen alle Wälder»,
Phosphoros 1811, sid. 420.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
