Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
F.. LIEDGREN
nyss berörda strofer ur G. Ps. 232, som Polyfemrecensionen
särskildt nagelfarit.1 Och när han i samma yttrande förordar ämnen
ur Psaltaren, motiverar han detta bl. a. med att där förekommande
»begrepp klädda i de rikaste och högtidligaste bildspråk blifva
fattliga, just derför att de äro bibliska.»2 Detta är
icke blott någonting annat än M. Stenhammars, Tengströms och
andra samtidas ängslan för att använda bilder och uttryck, som
ej äga nog »simplicité»för allmogens begrepp3, det är äfven
någonting mer än den höga uppskattningen af bibelspråkets skönhet,
som Lowth, Herder och Tingstadius visat. Här yrkas bibliskt
språk just ur begriplighetens synpunkt liksom i Polyfem:
allmogen fattar bäst med sin enfaldiga känsla detta
vördnadsvärda bildspråk. Denna hänsyn till och förståelse för allmogens
verkliga andliga situation i religiösa ting hörde just till
nyromantikens stora förtjänster.4
Wallins ansträngningar för att vinna uppskof och så få
möjlighet att lyfta psalmbokssaken upp på ett högre plan, än det
Pastoralutskottets förslag kunde nå, kröntes omsider med framgång,
sedan ärkebiskop Lindblom den 19 oktober 1811 anhållit, att
K. M:t måtte förordna en kommitté, som utan kostnad för statsverket
skulle öfverse och granska pastoralutskottets förslag. K. M:t
biföll denna anhållan den 24 okt. s. å. och uppdrog åt honom att utse
ledamöter i kommittén jämte dem K. M:t själf nämnde i ett till
Svenska Akademien samtidigt ställdt bref. Dessa senare voro
följande akademiens ledamöter: Lindblom, Oxenstierna, Adlerbeth5,
1 Hildebrand, a. a. sid. 162.
2 Spärrning af E. L.
3 Wijkmark, Studier I, sid. 32.
4 Hvem som författat den nu berörda Polyfemrecensionen är mig icke
bekant. Hammarsköld nämner i bref till Livijn ll/ia 1809 (Hjärne, a. a. sid.
390), att ban hoppades Chr. Stenhammar skulle åtaga sig att recensera »hr
doktorns [= Wallins] psalmer», och spår, att behandlingen nu skall bli än värre
än i H:s egen recension af Wallins Smärre Poemer 1808. I Polyfem
betecknas recensionen såsom »insänd». En uppgift af Mortensen (Clas Livijns
dramat. författarskap, sid. 213), att Livijn skulle ha recenserat »Wallins
psalm-öfversättning» dementeras i samme förf:s monografi öfver Livijn (Clas Livijn,
Ett nyromantiskt diktarefragment sid. 157, noten). Tonen och stilen i artikeln
äro ju ock bra olika Livijn, hvars djupa antipati för Wallin knappast skulle
kunnat tillåta honom att skrifva en så pass erkännsam recension.
5 Tingstadius nämnes äfven som ledamot af kommittén i Berättelse om
den Nya Svenska Psalmbokens utarbetning (Stockh. Posten 1812, n:r 240).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
