Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
wallins läroår som psalmdiktare
29
Leopold, Franzén och Wallin.1 Ärkebiskopen kallade själf C. von
Rosenstein, E. M. Fant, Ödmann och M. Stenhammar.
Wallins både i bref till Leopold och i Journalen 1809 uttryckta
önskan, att Svenska Akademien skulle taga befattning med
ärendet, blef sålunda uppfylld.2 Själf hade han där tagit inträde
i maj samma år (han invaldes redan 1810)3, och förberedelserna
därför hade tagit mycken tid från psalmboksarbetet. En annan
utmärkelse hade sedan på hösten kommit honom till del: han hade
nämligen i slutet af september blifvit anställd som prins Oscars
religionslärare.4 Hans läsning med prinsen blef ett ytterligare skäl
för uppskof med psalmboksarbetets igångsättande.5 Först i
början af december (den 4) sammanträdde den nya kommittén.
1 Wallin föreslår i bref till Lindblom (LSB) den 14 okt. 1811: Adlerbeth,
A. G. Silfverstolpe och Franzén (flere akademister nämnas ej vid namn).
Cit. hos H. Wijkmark, Studier I, sid. 31.
2 Snart nog skulle han dock finna, att ej ens så företagets lyckliga
genomförande var garanteradt. Sam. Ödmann betraktade från början den
nva kommitténs sammansättning som en förolämpning mot svenska
prästerskapet: ett slags inkompetensförklaring, som innebar, att clerus ej tilltroddes
kunna lösa psalmboksfrågan (Wijkmark, Studier II, sid. 4, not 2).
3 Entrén var lysande: Oxenstierna skrifver 30 maj 1811 till Lindblom
(Lindblomska brefsaml. LSB): »Jag har sällan hört något mera fullkomligt;
tankarnas styrka på en gång med finhet och världskännedom, i ett så skönt
svenskt språk. Det var så fullkomligt, att ingen har gjordt eller skall gjöra
bättre.»
4 Ett synnerligt karakteristiskt bref härom i Lindblomska brefsamlingen
(LSB), dat. 3 okt. 1811. Wallin berättar, huru svagt han stridde mot »den
vane Segervinnarens» (Karl Johans) övertalningsförmåga. Naturligtvis
framlade Wallin en mängd skäl mot att antaga platsen, förnämligast sin »böjelse
för retraiten»: »min redan uppgjorda lefnadsplan att ju förr ju heldre söka mig
ett lugnt och bergerligt Pastorat, pour y partager mes jours entre les soins
de mon troupeau & la litterature o. s. v.» — Var det verkligen så, att
Wallin helst önskade slippa detta och andra uppdrag men dock lät sig förmå
därtill genom starka öfvertalare, så ligger nog häri ett af skälen till hans
växande världsleda. (Jfr Geijers ord om »brytningen i Wallins väsende» och
mitt försök till förklaring af detta uttryck i Samlaren XXXV, sid. 17.)
5 Bref till Lindblom dat. 14 okt. 1811. Äfven cit. hos Wijkmark, Studier
I, sid. 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
