Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTE KAPITLET.
Wallin och den evangelisk-romantiska krisen 1810—1812.1
I det föregående liar gjorts gällande, att den riktning mot
allvarligare ämnen och den lyftning i anda och stil, som utmärka
Wallins diktning från 1808—1809 och följande år, torde böra
sättas i samband med den högre fosterländska stämning, som då
väcktes till lif genom landets olyckor och trångmål, men också
till någon del med den fordran på sublim poesi och stark känsla i
dikten, som bl. a. Wallins vän Wallmark i enlighet med tidens
estetik uppställde i sin bemärkta recension af Polymnia 1807.
Den fosterländska krisen hade emellertid en inre, andlig kris
i följe. I tusendens sinnen inskärpte krigsårens nödläge det
religiösa behofvets oafvislighet och vanskligheten af den välmåga och
trefnad, som förut på många håll betraktats som det enda
nödvändiga.2 De berättelser, som de skotska traktatspridarna
Henderson och Paterson lämna om det andliga tillståndet bland höga och
låga i vårt land omkring 1808—09 och närmast följande år, visa,
att stämningen höll på att fördjupas, och en religiös oro förmärktes
såväl i de stora städerna som på landsbygden, särskildt i vissa
redan förut af herrnhutismen influerade provinser, såsom
Väster-och Östergötland samt Skåne.3 Såsom på kontinenten har också
i Sverige den från Zinzendorf utgångna rörelsen verkat
konserverande och förinnerligande på kristendomslifvet.4 Och redan 1808
1 Den följande framställningen har måst inskränkas till korta
antydningar, men är nödvändig för klarläggande af det gamla problemet om
Wallins ställning till nyromantiken under det här ifrågavarande tidsskedet
2 E. Rodhe, De svenska bibelsällskapens uppkomst, KA 1906 sid. 161 ff.
3 Rodhe, a. a, sid. 156.
4 Rodhe, a. a., sid. 166 f. Jfr Hedborns själfbiografi i dennes Samlade
Skrifter, sid. 14, där herrnhutismen säges ha gjort stora framsteg i hans
födelsebygd (västra Östergötland) i slutet af sjuttonhundratalet. Se ock N. Jacobson,
Claudius Johannis Eek, En herrnhutisk östgötapräst på 1700-talet, i
»Julhälsningar till församlingarna från präster i Linköpings stift» 1910, sid. 50 f. (om
en evangelisk väckelse i västra Östergötland på 1780-talet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
