Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. LIEDGREN
varit bekant för fosforisterna framgår f. ö. af deras tidningar.1
Men nu citerade afhandling om Nya psalmboken är bevisligen
närmast inspirerad från Evangeliska Sällskapet. Bland Askelöfs
papper i Kungl. Biblioteket förekommer nämligen en skrifvelse i detta
ämne, daterad den 15 dec. 1811 och undertecknad J. W. De däri
uttalade tankarna öfverensstämma ej blott på det närmaste
(stundom t. o. m. ordagrant) med Polyfemartikeln, de äro äfven
desamma, ehuru grundligare utförda, som de i ett den 4 november
iSrx dagtecknadt och den 7 december s. å. i Psalmbokskommittén
uppläst memorial af magister Johan Wætterdahl, den förutnämnde
sekreteraren i Evangeliska Sällskapet och sedermera äfven en ifrig
befordrare af Svenska Bibelsällskapets verksamhet.2 Det kan
icke råda någon tvekan om att på denna punkt nyromantikerna
och Evangeliska Sällskapet samverkat i syfte att hindra införandet
af en efter deras begrepp icke-kristlig psalmbok.
Såsom nära lierad med högt uppsatta män ur den förnäma
världen i Stockholm och på samma gång väl förtrogen med den
»evangeliska» fromheten i skilda trakter af vårt land kunde
Wætterdahl påräkna uppmärksamhet för sina idéer äfven hos ärkebiskop
Lindblom. Att af en så allvarlig och allmänt som sann kristen
aktad präst få mottaga erkännande för nit om »sanningens helgd och
vår Christliga Tros och Bekännelses renhet» måste för den gamle
välmente och i ali enfald på sitt vis fromme ärkebiskopen ha varit
kärt och glädjande. Därtill kom, att Wætterdahl härstammade
Gläubigen und eine christliche Kirche ... Es sieht freilich nicht aus, als
ver-hiele es sich so: aber ich sehe nicht wie wir umhin können es zu
voraus-zusezen ...»
1 Tidigast har jag funnit S:s namn i Elegant-Tidningen 1810 n:o 26 (i
anledning af en imitation efter Platos dialoger: »denne prosans Drott kan
blott af en Gud, eller en Schleiermacher efterhärmas»). En recension i Sv.
Litt. Tidn. 1814 n:o 20 synes ock röja påverkan från S. i sitt betonande af
predikostilens värdighet och sin formulering af predikantens uppgift.
2 Se Bilagorna II och III i det följande. Likheten mellan
Polyfemartikeln och det här som Bilaga III tryckta brefvet har redan beaktats af
Kamrer K. F. Werner, såsom en blyersanteckning å nämnda skrifvelse i K. B.
visar. Angående J. IV. har Mila Hallman i sin bok Clas Livijn (1909), sid.
39, uttalat det djärfva, ej som gissning utan som påstående formulerade
antagandet, att det skulle betvda J. O. Wallin, som gripen af kritiken öfver
hans psalmer tillställt Polyfems utgifvare det märkliga brefvet. Det vittnar
just ej om stor förmåga att pröfva andarna, om man icke urskiljer den
djupgående olikheten mellan Wallins och Wætterdahls tänkesätt, för att nu inte
tala om stilen i J. W:s bref som är en så helt annan än Wallins.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
