Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WALLINS LÄROÅR SOM PSALMDIKTARE
’ 3
från hans egef älskade hemstift (född i Landeryd utanför
Linköping) — det kan synas oväsentligt, men »en sann östgöte»
förstår, att det nog ej var alldeles likgiltigt: för landsmän stod ju
alltid Lindbloms faderliga hjärta öppet. Kanske ha Wætterdahl och
hans vänner i sin mån också bidragit till uppskofvet med
psalmboksfrågans lösning. I hvarje fall ligger det nära till hands att
spåra en inverkan från Evangeliska Sällskapet i de anföranden,
hvarmed Lindblom den 4 och 6 december inledde
Psalmbokskommitténs förhandlingar.1 De bägge gångerna använda uttrycken
»sann religiosité», »sant religiös» ha en specifikt evangelikal
anstrykning.
Det har af de i detta och föregående kapitel gjorda citaten ur
Polyfem och Geijers skrift Om falsk och sann upplysning
framgått, huru en ny uppskattning af det ålderdomligt högtidliga och
suggestiva i det svenska kyrkospråket begynte tränga fram i
litteraturen under år 1811. Denna nya romantiska förkärlek för det
gamla och säregna mötte den redan förut befintliga
tillgifvenheten för häfdvunnen språkform och fäderneärfda
gudstjänstritual. Vi ha förut nämnt, huru Oxenstierna och E. M. Fant voro
böjda för de gamla kärn psalmernas upptagande i oförändrad
gestalt, samma mening delade ock Ödmann.2 Och liksom i 1793 års
profpsalmbok hade äfven i 1809 års aldrig utförda förslag en del
psalmer i obearbetad gestalt medtagits. Flere af dessa hade
emellertid Choræus och WTallin omarbetat, och Pastoralutskottet hade
föreslagit, att sådana omarbetningar som alternativ skulle
upptagas jämte de gamla psalmerna. Men utskottets förhoppning
var tydligen den, att dessa senare skulle kunna aflägsnas,
sedan de förbättrade blifvit nog kända af församlingen.3 Mera
1 Hildebrand, a. a. sid. in. — Det är öfver hufvud en
anmärkningsvärd tendens i dessa anföranden att framhålla psalmernas religiösa inspiration
såsom hufvudsaken.
2 Wijkmark, Studier II, sid. 5 f., not 5.
3 Hildebrand, a. a. sid. 57. Wijkmark. Studier I, sid. 15. — Idén med
dubbla psalmer var ingalunda ny för vårt lands psalmhistoria. , Redan i 1695
års psalmbok förekommo dupletter af en del psalmer, t. ex. n:r 12 och 13
olika öfversättningar af Luthers döpelsepsalm, 376 och 377 af Rists »Werde
munter, mein Gemüthe», 393 och 394 af Knolls »Herzlich tut mich verlangen
nach einem selgen End» och äfven i 1700-talets profpsalmböcker funnos
sådana alternativ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
