Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. LIEDGREN
Die treuste Liebe sieget;
Am Ende fühlt man sie,
Weint bitterlich und schmieget
Sich kindlich an dein Knie.
Hänvisningen till Novalis i Polyfem hörsammades genast af
Samuel Hedborn. Hans i Phosphoros’ september-oktoberhäfte
i8.ii offentliggjorda tolf psalmer visa här och hvar uppenbar
frändskap med Novalis Lieder (särskildt äro Pingst-Psalm och
Döds-Psalm tydligen påverkade af den tyske skalden).1 Och stämningen
är starkt kristocentrisk: alla hans originalpsalmer utom
Pingst-Psalm äro riktade till Kristus och besjunga hans makt och nåd.3
Detsamma är ock förhållandet med de tre af märket S** (P. A.
Sondén) författade psalmerna i samma häfte, liksom med
Hammarskölds öfversättning af Dies iræ, dies illa. (Äfven de andliga
romanserna i häftet äro kristocentriska.) Och de nya försök att rikta
kyrkosången, som under år 1812 framkommo, stodo äfven den
specifikt kristliga psalmtypen närmare än Wallins dittills utgifna
original.3 Bland Geijers sexton försök är det öfvervägande flertalet
prägladt af samma bestämda öfvertygelse om kristendomens
olösliga samband med Kristi person, hvaråt han gifvit uttryck i sin
samtidiga afhandling Om falsk och sann upplysning (1811).4
Hedborn refererar i företalet till sina Psalmer (1812) de grundtankar
om vikten af det religiösa lägets förbättring, som Geijer och Askelöf
1811 utvecklat, och bekänner sig som en »Christtrogen,
tilläfventyrs af gamla observansen». Och liksom hans (nu delvis ändrade
och bearbetade) psalmer i Phosphoros äro äfven de för detta häfte
1 Reminiscenserna från Novalis i Hedborns psalmer har jag närmare
påvisat i en uppsats i Bibelforskaren 1913 sid. 292 ff. (Se särskildt sid. 301 ff.)
■ Kors- och Bedröfvelse-Psalmen »Nu friskt häran» är en öfversättning
från en i Freylingshausens Geystreiches Gesangbuch, Ed. IX (1742), under n:r
650 intagen psalm: »Nur frisch hinein» (v. 1, 2, 3—4, 7).
5 Geijers Försök till Psalmer utkommo i nov. 1812, Hedborns Psalmer
i december och Franzén—Wallins ProfPsalmer i okt. s. å. (Ljunggren, Sv.
V. H., V, sid. 325. — Ett bref fr. Wallin till Lindblom, dat. 20/io [1812], talar
om »Franzéns och mina nyss utgifna psalmer» [LSBj).
4 Geijers Saml. Skr. (1874), II, sid. 79 f. — Se ock sid. 235 ibid.,
(Thorildbokens följdskrifter) där han anför Luthers ord om att man måste
lära känna Gud genom Kristi mänsklighet och sedan fortsätter: »Äfven jag
bekänner i stoftet, att Guds väsen är outgrundligt; men i Kristo har jag lärt
honom, efter mitt mått och mina gåfvor, att känna». — Jfr Hilma Borelius’
studie öfver Geijer och Schiller (Samlaren 1905, sid. 73 f.): »Geijer är
personligen kristen, medan Schiller är abstrakt deist».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
