Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts. och slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WALLINS LÄROÅR SOM PSALMDIKTARE
’ 3
långt flere af hans yppersta, af s. a. s. bibelsvensk form och
kristocentriskt innehåll kan svårligen förklaras utan Hedborns
(och väl äfven Geijers) inflytande. Det är nog ganska ovisst, om
Wallin utan Hedborns föredöme kunnat dikta sådana ovärderliga
kyrkosånger som t. ex. N. Ps. 55, 57 och 484.
Vill man ha direkt belägg för Wallins gäld till den evangeliska
rörelsen och nyromantiken, bör man taga kännedom om de
principer för psalmdiktning, han utvecklar i det sändebref Till
Religionens och Witterhetens Wänner, som han 1812 på
Psalmbokskommitténs uppdrag författade, och de betraktelser, han anställer i det
af honom tydligtvis uppsatta dokument, som bär titeln
Presteståndets circulaire till samtelige Herrar Biskoppar och
Consisto-rier i Riket, dat. Stockholm den 9 Aug. 1815, där bl. a. Evangeliska
Sällskapets verksamhet beröres och en starkt »kristlig» tendens
framträder, samt Förordet till det följ ande år utsända Förslag till
Svensk Psalmbok och det samma år hållna högtidstalet i Svenska
Bibelsällskapet. Det ligger utom ramen för denna framställning att
i detalj påvisa de ofta frapperande öfverensstämmelserna mellan å
ena sidan Hedborns, Wætterdahls och Polyfems tankar och å andra
sidan Wallins nu nämnda uttalanden.
Men om också Wallins psalmdiktning (och väl till någon del
äfven hans predikan) i ej ringa utan betydlig mån främjats genom
den evangeliska rörelsen och den nyromantiska diktningen och
kritiken, har detta förhållande dock ej medfört någon brytning
med hans tidigare psalmboksprogram (1809) eller hans först
uttryckta religiöst-poetiska stämningslif, sådant det
af-speglas i psalmhäftena 1807—1811. Den enda punkt, där en
verklig, afgörande brytning föreligger, är den, som gäller det gamla
kyrkospråkets bevarande i bibel och psalmbok. Eljes kan
man visserligen tala om ett rikare, fylligare, i viss mån kanske äfven
djupare tillägnande af kristligt-poetiska ferment under Wallins
fortsatta sysslande med psalmboksarbetet, men att han skulle
förkastat sin tidigare psalmteori eller lämnat en af honom själf såsom
otillfredsställande erkänd teologisk eller religiös ståndpunkt, därpå
har jag ej kunnat finna något som helst bevis. Och det må i detta
sammanhang ej blott erinras om de dock ej så få original från 1807
—1811, som ingått i 1819 års psalmbok1, utan äfven om den mängd
1 N:r 18, 139, 148, (262), 277, 280, 285, 354, (392), 406, 451, 490, 491.
(De inom parentes satta numren ha senare blifvit rätt mycket bearbetade.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
