Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I o
A. GIEROW
vissa afvikelser, bl. a. beträffande utsträckandet af
skeppsprästernas normala predikoskyldighet till »eenn reesze hvar dagh».
I det kungl, brefvets slut hänvisas uttryckligen till gårdsrätten,
med hvilken de äfven i öfrigt hafva beröringspunkter. Här
intresserande delar återgifvas nedan.
»Till thet förste, effter vij alle genum döpelsen eth christet
nampn bekommet haffue, och vij gärne nämpnes gode christne
mennisker och niuthe Jesu Christi förschyllen (som ähr then bittre
pijne och hörde dödh, han för liele världennes synder lijditt haffver)
tilgode både till timelig väifärdh och evigh salighet. Så bör oss
förthenschull i alle motte schicke oss som rätsinnige christne
mennisker, fruchte och liaffve Gudh för ögonenn udi hvadt rum eller
stadh vij helst stadde ähre. Vij schole och medt all flijt höre hans
helige ordh och evangelium och gärne tlier effter göre och schicke
vårtt leffverne, så ähr Gudh medh oss, ty ther Gudz ordh han dies
och tales medh gudzfruchten, ther ähr och Gudh medh, och nähr
han är medh oss, så bliffver oss inthett schadendes, och opå thet t
vårt folck, som opå våre skep uthschickede ähre, schole altijdt
få höre Gudz helige ordh och villije, så haffve vij latedt förordhne
predicanter på samme skep, som them undervijse och läre schole,
effter theris ytterste och bäste förstondh, hvadt som i så motte
förnöden ähr. Vele vij och här medt alle som skepen fölge, haffve
förmanett, att the schole vare tilstädes, nähr predicat bliffver,
och medt flijt achte opå, hvadt som nu then alzmechtiges villije
genum hans ordh förkunnes, och att the sich ther effter aldelis rätte
och schicke. Hvar och någon thet försumer eller och medt någen
lösachtighett låter sigh förnimme, ther aff andre, som gärne vele
höre Gudz ordh, motte förhindras, dhå schall then, som sådant
åstadkommer, blifve kastedt udi vathnett och drages unnder
skeps-kölen tree reeser uthan alle nåder etc.
Till thet annett schall och ingen aff lösachtighett och
fåfenge-ligen fördriste sich till att försmäde Gudz helige nampnn,
svärien-des um hans dödh och pijne, såsom öffverdådige mennisker myckitt
pläge göre. Hvar och någen thett gör, dhå schall han och kasstes
i siönn och drages under kölenn, så offte han thet gör, uthan alle
nåder etc.
Till thet triedie schole predicanterne vare förplichtige ath
prediche för folcket eenn reesze hvar dagh, ther tilfället så kann
begiffve sich, eller och så offte höffvidzmannen thet begärer och
menige hoopen kunne haffve tijdt till ath höre predichenn etc.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
