Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA MII.ITARKYRKO VÄSENDETS HISTORIA
Den kyrkliga lagstiftningen för landtarmén är innesluten i den
tidens krigsartiklar, till formen starkt påminnande om de förut
refererade gårdsrätterna och hofartiklarna. Sådana krigsartiklar,
hvilka flitigt utgåfvos — enbart af Gustaf Vasa åtminstone 6 gånger
— gå stundom under namnet »Articla-bref». De kompletteras
gemenligen af de s. k! »Ställningsbrefven» eller »Ställena», hvilka
innehålla konungens förbindelser med afseende på sold,
inkvarteringsvillkor m. m. Dessa akter utväxlades alltid vid manskaps
antagande till krigstjänst.1 Samtida motsvarigheter till dessa do
kument äga vi från olika håll.2
1 Jfr Utkast til en Historia om Kongl. Södermanlands regemente, i.
Stycket, Stockholm 1786, sid. 6, samt Riksregistr. 1534 och 1555.
2 »Ahm Sontage nach Elisabeth» 1524 utgaf Fredrik I af Danmark
»Artikels brieff», som finns i RA i två afskrifter, en samtida och en yngre.
Till den senare äro fogade de förut nämnda sjöartiklarna af honom.
Ifrågavarande bref tager emellertid föga hänsyn till krigsfolkets religiösa ocli sedliga
förhållanden. Endast i punkt 25 möter ett dylikt moment, som — att döma
efter dess ganska regelbundna förekomst i samtidiga och följande tiders
krigsartiklar från olika länder — då liksom nu varit i särdeles hög grad af behofvet
påkalladt: »Es soll kener gott lesteren mitt vnzimlichenn Schwerenn welcher
das tuet sol gestraffet werden nach erkantnis des Rechten ». — Samma förbud
påträffas i Filip II:s af Spanien krigsartiklar och är ingalunda, såsom det
påståtts, något utslag af dennes religiösa bigotteri, utan snarast ett »Gemeingut »
i krigslegislatureu.
År 1534, »Bartholomej tidh», utgaf Kristian III af Danmark
besold-niugs- och krigsartiklar, hvilka emellertid ingenting innehålla om själavård
ej heller af religiösa eller etiska synpunkter. En ofullbordad och en fullständig
afskrift, båda verkställda af samma hand och sannolikt härrörande -från
1500-talets midt, finnas i RA.
Antagligen af något senare datum äro två likaledes i RA bevarade
afskrifter af dels »Artickels brieff darauff die Heuptleuthe Doppelsoldener
vnnd Landsknechte Ko: Matt: zu Polann etc. schwerenn sollenn», dels
»Artickels brieff darauff die Reisigen schwerenn sollen». Afskrifterna äro
verkställda af samme afskrifvare, och den senare af dem är försedd med några
randnoter, delvis af annan hand och med annat bläck. I det förstnämnda af dessa
bref lyder ingressen:
»Anfenglichenn sollen vi gelobenn vnnd schweren, dass vi Gott den
Al-mechtigenn, vnnd seinn heliges wordt lieb vnnd werdt habenn, vnnd wie sichs
frommen Christen gebuerett, dasselbe ehrenn, auch die hohe Maiestadtt Gottes
nicht lesteren, oder gotteslesterlich fluchenn vnnd schwerenn, Als der Marter,
leidenn, wunden, Sacrarnent vnnd bluts Gottes, wollet, boj straffe dess leibs
ohne alle gnade, Vnnd einn jeder mag solchenn gottes lesterer vngeschwer
anzeigenn, als dann soliden profos mitt Ihme hanndelenu nach erkendnuss
dess ganzen hauffenns.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
