Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. GIEROW
Är det tänkbart, att svenska krigsartiklar från denna tid
innehållit bestämmelser mot vanärande af helgonen?
Det torde på förhand kunna anses uteslutet, att
sammanställningen »Godt vnd seine Heiligen» kan härröra från Karl IX, hvars
nitälskan mot allt, som kunde smaka katolicism, icke lämnar något
rum för misstanke, att uttycket skulle hafva tillkommit med hans
goda minne.1 Skulle det möjligen kunna vara en kvarlefva från
någon tidigare upplaga af Johan III :s krigsartiklar, som
influtit i denna visserligen till det yttre synnerligen smakfullt utförda,
men i öfrigt något bristfälliga edition?
För bedömande af detta spörsmål är af vikt att känna Johan
III :s ställning till helgonfrågan.
I sitt arbete Schweden und seine Stellung zum heiligen Stuhl
(1838) redogör Theiner för en del hithörande spörsmål och citerar2
Antonio Possevinos Prima relazione3, i hvilket arbete denne med
synbar tillfredsställelse prisar Johan III för hans vördnad för den
heliga jungfrun.
För att erhålla en bild af konungens teologiska åskådning i
detta afseende äro vi väsentligen hänvisade till en granskning af
den utaf honom och Petrus Michaelis Fecht författade Liturgia
Svecanæ Ecclesiæ Catolicæ & Ortodoxæ conformis 1576, den
kända »Röda boken».
Helgon omtalas där i svensk text på två ställen. I
»Præ-paratioad missam», uppslag IUI, är Psalm LXXXV citerad och
dess vers g så återgifven: »O at iagh måtte höra thet HERren Gudh
talar, ty han haffuer fridz taal til sitt folck. Och til sijn helgon,
at the icke skole komma på någon galenskap t>. Jämför man detta
ställe med motsvarande i Biblia, thet är Ali then Helgha Serifft,
på Svensko Tryckt J .Upsala 1541, heter det där: »Ah at iagh höra
måtte thet HERREN Gudh talar, at han sino folcke och sinom
helighom fridh tilsadhe, på thet the icke skola på någhon galenskap
komma.»
Likaledes förekommer i »Præparatio», uppslag VIII, citat ur
Psalm CXVI: »Hans helgons dödh är dyrbar för HERranom»,
men härvid är att märka, att 1541 års bibel också öfversätter:
»Hans helgons dödh är dyyr hållen, för HERRANOM.»
1 Se t. ex. lians Patent om Eders afstående–, afràdande ifrån
Helgonens åkallelse o. s. v. then 7 oetober år 1602.
2 Urk. B. s. 264.
3 Ur Relazione sue regno di Svezia.
»Godt vnd
seine
Heiligen. »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
