Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I o
A. GIEROW
fram emot slutet af konungens regeringstid som en parallell
företeelse till lånen af församlingspräster. Med tillsättandet af
militärpräster följer emellertid med säkerhet krafvet på särskilda
gudstjänster i eller utom församlingskyrkorna under de tider, dessa
präster varit tjänstgöringspliktiga.
Den närmast följande tidens krigsarkivalier1 presentera för oss
ett växande antal präster vid armén. Trots detta förblir formen
för de kyrkliga stadgandena alltjämt ungefär densamma. Det är
först hertig Karls meranämnda krigsartiklar, som ej mer lämna
rum för något tvifvel i berörda fråga. Föreskrifterna om att
predikan skall hållas om söndagar »eller andre daghar, huilket
(sistnämnda) skee skall tuå gängor om Weckan, der lägenheethen så ähr»
liksom ock att »Litanier och böner (-n) läässes huar dagh, om
tillfället medgiffuer», kunna icke afse deltagande i församlingens
allmänna gudstjänster. Men från denna tidpunkt är, som sagdt, de
särskilda militärgudstjänsternas tillvaro bestyrkt på andra grunder.
I den från Gustaf I:s senare dagar härstammande utvidgade
gårdsrätten har konungen, med principen om också icke
straffarten lånad från skeppsartiklarna, infört straffbestämmelser för
gudstjänstförsummelse: i) måltidsförlust och 2) antingen 1 mark
»ortiger» i böter till de fattiga eller en à två dagars »grofft arbete».
De följande hofartiklarna bibehålla enahanda straff. Med Erik XIV:s
krigsartiklar 1567 gör denna nyhet sitt intåg i den egentliga
krigslagstiftningen.
Midten af 1500-talet betecknar begynnelsen till
sabbatsförordningarnas historia i vårt land. Först nu uppträda
straffbestämmelser för gudstjänstförsummelse.
Under medeltiden hafva föreskrifter om deltagande i
gudstjänsten väl icke saknats. En sådan möter, för att blott taga ett exempel
inom den världsliga lagstiftningen, i Gottlandslagen, kap. IV Om
Helgedage: »–Ingen skal Annat Arbete giöra om Söndagh eller
annanhelgedagh, vthan hälg hålla eller i Gudstjenst wara».2 I ett bref
af den 26 maj 1526 till »menige i Helsingeland om den nya tron och
och Luthers lärdom», i hvilket jakt och fiske i vissa fall undantagas
från helgdagsbrott, för hvilka annars skall bötas »prostenom paa
bispens wegna», heter det om dessa böter, att de ej böra utgå, »wthen
theth schedde wnder then tiidhen tha man schulle ware ij kyrkene
1 Mönster- och aflöningsrullor i Krigsarkivet.
2 Efter Johan Hadorphius: Bjärköa Rätten m. m., Stockholm 1687.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
