Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA Mil,ITÄRKVRKOVÄSENDETS HISTORIA
1 43
sina världshistoriska, utåt riktade uppgifter, haft sinne för, ja,
oemotståndlig drift till organisation. Detta gäller kanske framför allt
1620-talet, som i vårt land, ej minst på kyrkans gebit, sjuder af reformer.
Det är, som beredde sig det svenska folket genom detta kraftiga
organisationsarbete i sitt inre lif till att möta de hårda
påfrestningarnas stundande tider, som ej heller de mäktade bringa det arbetet
att stanna af.
Det är under nämnda decennium, som domkapitlen i gemen,
tack vare gymnasiernas inrättande, erhålla ett för utvecklingen
betydelsefullt tillskott af kraft1, och som Uppsala domkapitel får sin
organisation genom de först tre, sedan fyra teologiska
professorsämbetenas bindande vid detsamma2 och den genomförda
skilsmässan mellan »Consistorium academicum» och »dombcapitlet».
År 1619 förelåg inför konungen ett kyrkolagförslag,
väsentligen hvilande på 1608 års förslag samt med detta i viktiga delar
identiskt3, och hvilket under det sjuttonde århundradet i praktiken
blef det företrädesvis använda. Ungefär vid samma tid tillkommo
de första formæ consistorii: Johannes Botvidis af 1627 för de svenska
eröfringarna i Preussen1 och Johannes Rudbeckii, sannolikt från
tiden 1627—28.5 Under 1620-talet är det ock, som den viktiga
stridsfrågan om Consistorium generale, hvarom mera nedan, blifver
aktuell, en kyrklig organisationsfråga af allra största principiella
innebörd och ett utslag af det starka intresset för spörsmål af denna art.
Till denna tid höra ock Gustaf II Adolfs nya krigsartiklar af 1621,
hvilka innehålla en förstå och verklig svensk militärkyrkoordning.
Redan omedelbart efter fredsslutet med Ryssland 1617
åter-upptogos med kraft rustningarna för fortsättande af kriget med
Polen. Visserligen ingicks ett stillestånd med tre månaders
uppsägning 1618, men 1620 fann Gustaf Adolf tidpunkten särdeles
gynnsam för ett förnyande af fientligheterna, enär Polen var hårdt
pressadt af Turkiet. Våren 1621 uppsades stilleståndet, och i juli
1 Jfr Hjalmar Holmquist: De svenska domkapitlens förvandling till
lärarekapitel, Uppsala 1908, sidd. 63 ff.
2 O. a. a. sid. 147. Det skedde genom kungl, resolutioner af den l3/i
1620 och ’/7 1621.
3 Herman Lundström: Laurentius Paulinus Gothus, Uppsala 1893,
IX, sidd. 137 ff.
4 Aftryckt i Hjalmar Holmquists Bidrag till Svenska
kyrkolagstiftuing-ens historia i I7:de årh.,sidd. 3 ff.(Bihang till sist citerade arbete af densamme).
5 Aftryckt af Herman Lundström: Skrifter, utgifna af Kyrkoliistoriska
Föreningen II: 1, Uppsala 1900, cap. XVIII af Kyrkio-Stadgar för Westerås stift.
Förberedelser
till 1521 års
fälttåg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
