Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I ^o
A. GIEROW
dessa innehållande 150 §§. En och annan för GA 1, GA 2 och AO
egendomlig textform finns dock ännu kvar. Så t. ex. står i § ix af
militärkyrkoordningen »kallas» liksom på motsvarande ställe i
GA i, § 12 (»kallas») och den ursprungliga texten i AO, § 11
(»kalas»). Men Axel Oxenstierna har själf rättat detta till »collatz»,
hvilken ordform sedan regelbundet går igen i de följ ande manuskripten
och trycket. Nu ifrågavarande M 2 visar sig bl. a. genom denna
textegendomlighet vara utskrifvet före den slutliga justeringen af AO.
3. I ordningen följer så’ett renskrifvet exemplar af den
slutjuste-rade textformen (J), försedt med datum: »Actum Lägeredt wed
Ellfsnabben 15 Julij 1621», och i allt väsentligt likt Registraturets
textform (R). Detta sistnämnda är försedt med anteckningen:
»Sielfwe Originalet och vnderskrifne Artikler lefreredes den 16
Octob. till Rikz Cantzelijet och blef inthz Concept deraf». Till denna
grupp af manuskript höra ock dels ett icke undertecknadt exemplar
i Originalförordningar för åren 1602—1640 af »Konung Giöstaf
Adolphz krigz Artiklar Ahr 1621», dels en afskrift i den nämnda
Re-cessboken, båda dock företeende vissa obetydliga språkliga
afvikelser såväl från hvarandra som från de nyss omtalade J och R, så ock
från den af Meurer tryckta, bland Kongl. Placater, Resolutioner
och Förordningar 1616—1635 befintliga editionen.
Gången i dessa krigsartiklars tillkomsthistoria torde sålunda
hafva varit följande.
Gustaf II Adolf har vid något tillfälle efter utfärdandet af de
förut nämnda krigsartiklarna af den äldre typen1 införskaffat material
till en ny krigslagstiftning och påbörjat ett egenhändigt utkast till
följande: »Vipp: Vippgalge. Vipp, Instrumentum quo, brachijs reflexis,
lusatur facinorosus, die Wippe (Schroderus, Lex. 46). Vippa (T. wippe)
i) Vippgalge? » — Schiller und Lübben: Mittelniederdeutsches Wörterbuch,
Bremen 1880, upplyser: »Wipgalge m. Schnellgalgen–um Verbrecher
an den Händen, die auf den Rücken gebunden waren, in die Höhe zu schnellen
und wieder uiederf allen zu lassen.»
I Ordbog til det ældre danske Sprog af O. Kalkar, Købeuhavu 1902—
07, återfinnes under ordet Vip den upplysningen, att det var namnet på en
galge på Amager, å hvilken fanns »en vippe til at ophæve dem, som sig havde
forset, og naar de vare höjest oppe, da lode dem i en hast fälde ned igen».
—-Vippningsstraff användes jämväl på sjön (jfr »kölhalning») och bestod i
doppning, inen ej dragning under kölen. Mig synes sannolikt, att denna
doppning haft sin upprinnelse i hednisk föreställning och ursprungligen
varit en religiös rit, med hvilken de sjöfarande för att undgå
skeppsbrott vid farliga passager blidkat hafvets och bergens dämoner.
1 Se sid. 123 f.
[-Sammanfattning.-]
{+Sammanfatt-
ning.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
