Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK A MI I.ITÄRKYRKO VÄSENDETS HISTORIA 215
§ ii. Till det föregående sluter sig på det närmaste föreskriften,
att »alle Collatz (i GA i :s och AO :s ursprungliga läsart resp. »kallas »
och »kalas») och Gästebodh skole återwenda när Gudztiensten hålles ».
Straffpåföljden sammanfaller med den för försummelse af korum
eller gudstjänst jämte böter till hospitalet: 2 öre för menig, »efter
gode mäns ord» för befäl. Direkt motsvarighet till detta stadgande
möter hvarken i kyrkoordningen eller i kyrkolagförslagen, utöfver
hvad som redan meddelats rörande öl- och brännvinsförsäljningen.
Dock innehåller Växjö stifts kyrkoordinantia af 1619 stadga om
böter för dem, som vid bröllop komma druckna till
söndagsgudstjänsten.1 Däremot påträffa vi ett förbud af 16x7 mot festligheter
på lördagen, hvilket återgifves i Rudbeckius’ Kyrkio Stadgar I: 24:
»Then, som ställer arbetes ööll på lögdherdaghen, ther igenom
öfwer-flödighet förorsakas emoot söndaghen, och folcket warder
obeqwem-lighit om söndagen till at höra Gudz ord, skal böta, om [han] prester
är, till kyrckian 2 daler, är han een borgare eller bonde, böthe 1 daler».
Enahanda tankegång ligger till grund för senare kyrkliga stadganden,
såsom t. ex. om Eder och sabbatsbrott af den 2 oktober 1665, § 8,
i viss mån också för 1686 års kyrkolag, kap. 14, § 2, kompletterad af
Kungl, resolutioner på prästerskapets besvär den 14 september
1731, § 2. Af den omständigheten, att det enligt vedertagen och
med allt bestämdare kraf framträdande kyrklig ordning ansågs
otillständigt att hålla gästabud dagen före söndag, då därigenom ett
värdigt deltagande i gudstjänsten kunde förhindras, torde man
kunna draga den slutsatsen, att förbud mot gästabud under
pågående gudstjänsttid af det allmänna kyrkliga medvetandet ansågs
så pass själfklart, att det i kyrkoordningen icke direkt behöfde
stipuleras. Ett sådant stadgande står därför till form, men icke i
sak vid denna tid såsom något relativt nytt i militärkyrkoordningen
och sammanhänger tydligtvis med den på detta område absolut
effektiva fordran på regelbundet bevistande af gudstjänsterna.
§ 12 innehåller rättegångsordning för mål af det slag, som i
föregående §§ berörts. Prästen är kärande, då ingen annan i sådan
egenskap uppträder. Den brottslige angifves för öfverste eller
ryttmästare, därest han står under denne i rang, i annat fall för fältherren.
1 C. A. Cornelius: Svenska kyrkans historia efter reformationen, förra
delen, Uppsala 1886, sid. 245. Jfr det af A. T. Hammar, o. a. a. sid. 58 f.
anförda Besluuth i Upsala Capitell durante synodo anno (15)95, där det
heter: »8. The, som druckna komma til kyrkio, skola kastas i kistan
och icke vtslippa, förra än the en daler till kyrkionne giffuit haffua».
[-Rättegångsordning.-]
{+Rättegångs-
ordning.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
