Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
I benämningen fältkonsistorium äga vi sålunda en typisk reflex
af sträfvan att utplåna domkapitelsnamnet. Fältkonsistorium är
icke ett konsitorium i samma bemärkelse som de tyska
landskyrkornas eller det projekterade Consistorium generale, utan ett
provisoriskt och ambulerande domkapitel i fält och forum för »alle
Capi-tels saker».
Institutionen är bunden vid lägret. I fråga om konsistoriets
sammansättning springer i ögonen en principiell åtskillnad mellan
utkastet GA 1 å ena sidan samt AO och dess efterföljare å den andra.
Visserligen binda båda dessa redaktioner presidiet vid innehafvaren
af ett visst kyrkligt ämbete, men i GA 1 är det »generalens prest»,
alltså en krigspräst, som »skal præses wara i felt consistorio », i AO
och dess bearbetningar följer denna honnör »Wår Eiste Hoff
Pre-dicant», alltså eventuellt en prästman, som i öfrigt icke tillhör
arméns prästerskap. Vi äga här en reflex af den i medeltiden nästan
regelbundna företeelsen, att krigsherrens biktfader var högste ledare
af den militära själavården. I konungens frånvaro öfvergår
presidiet till »Generalens Prædicant», som alltså var fältkonsistoriets
vice preses.
Ordinarie assessorer voro alla regements- och ryttarepräster.
Att märka är, att flera fältkonsistorier samtidigt kunde tänkas
fungera i det fall, att flera krigsskådeplatser med skild krigsledning
samtidigt funnos.
Hvarken Gustaf II Adolf eller Axel Oxenstierna synes här hafva
haft någon tanke på införande af lekmannaelement i det nya
konsistoriet, en iakttagelse, som är af intresse, då man besinnar den
samtidiga sträfvan just från detta håll att lämna lekmannaelementet
inflytande vid den högsta kyrkliga jurisdiktionen. Af åtskilligt
att döma var det härom innerst striden stod mellan biskoparna och
statsmakten i den nyss omtalade svårlösta frågan om Consistorium
generale, hvilken två år efter militärkyrkoordningens utfärdande
blef aktuell genom det då framlagda förslaget i ärendet. Då en
anordning med lekmän såsom ordförande eller bisittare i
fältkonsistoriet skulle hafva varit en ganska nära till hands liggande
företeelse, som för öfrigt möter i den senare, delvis med Gustaf Adolfs
motsvarande anordningar som mönster uppgjorda
brandenburg-preussiska militärkyrkoordningen af den 7 april 1692, enligt hvilken
generalauditören var preses i »Feld- oder Kriegskonsistorium» och
själf hade att med den kommenderande generalens »Vorbewusst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
