Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8i
Approbation undGenehmhaltung» utse bisittare biandfältprästerna1,
och då man vidare tager till utgångspunkt konungens och
rikskanslerns sympatier för detta elements medverkan vid kyrkostyrelsen, kan
man emellertid af frånvaron af alla spår till ansatser dylik riktning
vid konstituerandet af det nya fältkonsistoriet draga den slutsatsen,
att deras intresse i den nämnda stridsfrågan dock mindre rörde sig
om principen consistorium mixtum eller consistorium purum än
om åstadkommandet af en kyrklig öfverstyrelse i analogi med och
i anslutning till de blifvande öfriga centrala myndigheterna för
riksstyrelsen. Härmed står ock i samklang det faktum, att
konungen, när ban 1624 möter motstånd mot sin plan,
jämförelsevis lätt förmås att biträda förslaget till en kyrkostyrelse utan
lekmän som bisittare, blott med villkor att dessa för vissa ärendens
behandling ersättas af särskildt förordnade kommissarier, ett utkast
till ordning, som 1625 justeras dithän, att denna centrala
kyrkostyrelse skulle bestå af 13 prästmän, som bodde nära hufvudstaden,
jämte några »politiska personer», som i egenskap af konungens
kommissarier skulle deltaga i öfverläggningarna, dock utan att äga rösträtt.
Som norm för fältkonsistoriets judiciella verksamhet angifvas
»Gudz Lagh och Kyrckieordningen ».* GA 1 nämner blott den senare.
Om uppfattningen af »Guds lag», särskildt Deuteronomion»,
såsom normgifvande för rättskipningen är i annat sammanhang taladt.3
Hvilken kyrkoordning har afsetts i militärkyrkoordningens
§ 14? Det är möjligt, att man härvid bör tänka på den af 1571. Dess
officiella auktoritet var likväl något tvifvelaktig.4 I sin
konungaförsäkran 1611 talar Gustaf II Adolf om »den öfversedde
Kyrkoordning», som han ville låta utgå af trycket. Vid riksdagen i Örebro
1614 anhöll prästerskapet, att konungen måtte låta under sitt
konungsliga namn utfärda den svenska kyrkoordning, som på hans
faders befallning blifvit öfversedd, samt konfirmera den »fullmagt,
kyrkodisciplinen belangande», som denne gifvit. Härpå svarade
konungen, att han ej visste sig ännu hafva sett nämnda ordning och
1 Lekmannaelementet förstärkes yttermera genom
Militär-Konsistorial-Reglement den 29 april 1711 med »paar Stabsoffiziere».
- Angående sammanställningen, jfr Herman Lundström: Laurentius
Paulinus Gothus I, IX, sid. 130: »I sin Pthica Christiana angifver ock Paulinus
’Guds ord och Kyrkio-Orduingen’ såsom de lagar, hvilka ’Consistorium
Ca-thedrale’ hade att tillämpa».
3 Se sid. 127.
4 Or,of Holmström: Vårt lutherska skriftermål, Lund 1891, sid. 143;
Herman Lundström, o. a. a. sidd. 120, 130.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
