Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Erik Falk. Marsilius af Padua
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 oo
ERIK FALK
De ville, att man äfven här på jorden skulle söka strängt tillämpa
sådana yttranden af Kristus som: »Mitt rike är ej af denna världen»
eller: »Skaffen eder icke guld, ej heller silfver, ej heller koppar i edra
bälten o. s. v.» (Matteus 10 kap.) Guds rike fanns för dem endast
inom människorna, det behöfde ej någon yttre organisation.
Människorna skulle visa sig höra till Guds rike genom en helig vandel
och genom att utöfva praktisk kärleksverksamhet. Man ville sträfva
efter att komma till det tillstånd, som fanns före syndafallet, då
människans natur var god och den ursprungliga, ofördärfvade
naturrätten, som äfven var Guds lag, bestämde hennes handlingar.
Denna riktning framträdde hufvudsakligen som en
lekmannarörelse. Alla kristna, vore ju i lika mån medlemmar af Guds rike
och kunde oberoende af hierarkiens medverkan sträfva efter
helgelse och ett rättfärdigt lif.
Denna rörelse kunde kyrkan med sin hierarkiska organisation
ej upptaga inom sig, utan den drefs till sektbildning. Så gick det
med valdenserna och deras efterföljare, hvilka af kyrkan
behandlades som kättare. Äfven den helige Franciscus syftade från början
till en fri kärleksverksamhet utan någon strängare organisation.
Han hade ju själf förmält sig mecl fattigdomen, han ville efterlikna
Kristus, som ej haft något, som han kunde luta sitt hufvud till.
Hans meningvar, att han och de, som slöto sig till honom,skulle utan
att själfva, besitta någon egendom verka för de fattiga och elända
i världen. Men den katolska kyrkan tog hand om rörelsen och gaf
den en annam riktning, än Franciscus själf afsett. Så tillkom
fran-siskanerorden, som i viss mån upptog stiftarens ideal om fattigdom
och kärleksverksamhet, men som därjämte fick en betydande yttre
organisation och förvärfvade stora rikedomar.1
Redan från början fanns inom orden en motsättning mellan
två olika riktningar, af hvilka den ena ville en mildare, den andra
(spiritualerna) en strängare tillämpning af fattigdomsidealet.
Påf-varna gynnade den förra riktningen, som i allmänhet bestämde
ordens utveckling, utan att man dock fullständigt släppte fordran
på fattigdom. En påflig bulla af 1230 gaf orden rättighet att
besitta egendom. Ordensbudet om fattigdom sökte man uppfylla på
så sätt, att ordens egendom öfverläts på kyrkan och den själf endast
1 Om den helige Franciscus och fransiskanordens tidigaste historia se
T. Höjer, Nyare forskningar rörande den helige Franciscus från Assisi och
franciskanordens äldsta historia [Hist. Tidskr. 1907] och Holmqvist,
Fran-ciskusproblemet [Kyrkoliist. årskrift 1910].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
