Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Erik Falk. Marsilius af Padua
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARSILIUS AF PADUA
2 o i
manna kyrkomötet och ånyo beskyllde påfven för kätteri. Då
grep denne till det yttersta medlet, i det han förklarade Ludvig
för afsatt och lyste bann och interdikt öfver alla hans anhängare.
Striden mellan påfvedöme och kejsardöme upptogs sålunda
nu ånyo i hela sin vidd, sådan som den förts mellan Gregorius VII
och Henrik IV eller mellan Hohenstauferna och deras
motståndare på påfvestolen. Uti påfvens uppträdande låg anspråket på
högsta makt öfver kristenheten; såsom Kristi ståthållare ville han
af- och tillsätta världsliga furstar; och för att nå dessa syften
använde han äfven sina andliga maktmedel, bannlysning och
interdikt. Å andra sidan framträder representanten för den världsliga
makten, den romerske konungen, och häfdar sitt fullkomliga
oberoende i världsliga ting; och han vill å sin sida göra gällande, att han
har skyddsrätt öfver hela kristenheten och skall kunna ingripa till
dess hjälp, när nöd är förhanden. Liksom på Hohenstaufernas
tid gäller striden äfven nu särskildt högsta makten i Italien.
Då Ludvig appellerar till det allmänna kyrkomötet, drages
äfven en annan fråga in i striden. Det gäller påfvens ställning inom
kyrkan, om han skall betraktas såsom kyrkans af Gud insatta
öfverhufvud med makt att besluta och handla såsom Guds representant
på jorden; eller om makten skall ligga hos kyrkomötet, som
representerar hela kristenheten, om påfven sålunda skall betraktas
endast såsom en förvaltare af honom anförtrodd makt, hvilken kan
af kyrkomötet ställas till ansvar. Denna strid om kyrkans
organisation är nu minst lika viktig som striden mellan sacerdotium och
imperium om ledningen af kristenheten. Det gäller, om kyrkan
skall styras monarkiskt eller demokratiskt. Det är två olika
kyrkobegrepp, som brytas mot hvarandra.
Ty ännu en annan kyrklig strid kom att inverka på konflikten
mellan Ludvig af Bayern och kurian. När konungen beskyllde
påfven för kätteri och för att gynna kättare, berodde det på dennes
ställning till den inom kyrkan pågående s. k. armodestriden. Denna
berör själfva kyrkans karaktär och hela dess ställning till det
världsliga.
När kristendomen blef härskande inom det romerska riket
och kyrkan organiserades såsom en hierarkisk institution med
betydande äfven världslig makt och stora världsliga besittningar,
fanns det många kristna, som betraktade detta såsom ett brott
mot Kristi bud och såsom’ ett afsteg från den sanna kristendomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
