Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER I7OO-TALET 2 2Q
en kris, som gifvetvis, hvad de prästerliga elementen angår,
af-satte djupa spår. Föreliggande undersökning afser att lämna
ett litet bidrag till den svenska prästbildningens historia från
denna period. Visserligen är det endast förhållandena inom
Lunds stift, som beröras, och af dessa endast en sida, nämligen
prästerskapets bildningsmått, sådant det reglerades genom de
af vederbörande domkapitel anställda förhören. Det är alldeles
tydligt, att man icke får lägga så begränsade iakttagelser som
måttstock på ställningen i dess helhet. A andra sidan torde
dock deras räckvidd sträcka sig utöfver hvad som förekom i
Skåne och Blekinge. De examinerande domkapitelsmedlemmarna
voro ju äfven teologie professorer, hvilkas undervisning i
teologiska fakulteten gällde åtminstone en del af södra Sveriges
prästkandidater. Hvad de begärde af sitt eget stifts blifvande präster,
var nog sådant, som de ock sökt inpränta hos sina lärjungar.
(Hvad de ifrågakommande biskoparna angår, så ha de med två
undantag — M. Steuchius och O. Celsius — samtliga förut
varit teologie professorer.) I den mån det, som de meddelade
sitt auditorium, blef bestämmande för dess kunskaper och
åskådning, kunna således dessa examensprotokoll anses utvisa den
andel, fakulteten hade äfven i de angränsande stiftens
prästbild-ning.
1831 infördes en formlig prästerlig examen inför teologisk
fakultet. Därmed förlorade själfva prästexamen åtskilligt af sin
forna betydelse, och under de nya förhållandena torde den icke
böra användas som mätare på prästkandidaternas studier. Men
ända till dess fortgingo domkapitelsförhören i samma spår som
under 1700-talet, och ända till dess verkade de under 1700-talet
följda dogmatiska traditionerna utan att fullständigt ha upphäfts.
»1700-talets prästbildning» har faktiskt sträckt sig, hvad Lund
beträffar, äfven öfver 1800-talets tre första decennier. Den
föryngring, som teologiska fakulteten fr. o. m. 1810 successivt
undergick, har visserligen varit af utomordentligt stor betydelse, men
samtidigt ägde dock fakulteten ända in mot slutet af 1820-talet
en exeget af det gamla snittet (Hylander), hvarjämte dåtidens
viktigaste teologiska ämne, den systematiska teologien, sköttes
af Chr. Wåhlin, hvilken tycks ha tämligen automatiskt
repeterat sina förlegade dogmatiska reminiscenser, utan den ringaste
förnimmelse af hvad den yngre generationen egentligen behöfde.
Hylander var visserligen herrnhutare och Wåhlin »förnuftsteo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
