Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
D. FEHRMAN
förelse med redan existerande förhållanden. I mångt och mycket
var det endast erfarenheter från en föregående tid, som det
gällde att så långt möjligt slå fast och reglera genom
bestämmelser, som på ett annat sätt än förut skulle kunna tillämpas
såsom generella. I Lunds stift var det alltsedan biskop P.
Win-strups tid praxis, att prästkandidaten före sin invigning skulle
undergå förhör inför kyrklig myndighet. I de af Ahnfelt
meddelade »observationes pro S. ministerii Candidatis» ur P.
Win-strups kopiebok (H. F. RøRDAM, Kirkehistoriske Samlinger V,
i sid. 209) heter det, att ordinandae personae skulle komma
tillstädes och examineras, när biskopen därom tillsäger.
Huruvida förhöret varit oundgängligen nödvändigt, säges icke, men
bakom förordningen ligger väl tanken, att anställandet af ett
sådant framgent skulle tillhöra god kyrklig ordning. Denna
examen sammanhänger med den rätt, som en biskop enligt
dansk tradition ägde att kontrollera församlingarnas prästval;
redan en ordinand kunde af sina väljare ha utsetts till en fast
anställning, och prästexamen före ordinationen gaf stiftschefen
ett medel i handen att godkänna eller vägra stadfästelse å valet
ifråga (jfr A. Hallenberg, Skånska kommissionen af år 1669
—70, sid. 33). Hvad Winstrup angår, lågo hans förtjänster i
särskild grad på undervisningens område; själf besatt han också
en stor lärdom. Allt detta sammantaget gör troligt, att
Win-strups examination ingalunda varit en blott proformasak. Då
Lunds teologiska fakultet trädde i verksamhet, borde den ha
kunnat lägga till grund traditionen af viss stadga i
prästbildningen på platsen. Det föreskrefs också nästan genast (år 1669),
att ingen fick tillstånd till ordination, som ej förut idkat.2 års
studier vid akademien och undergått examen attestationis (ib.
sid. 51). Men förhållandena i den nyeröfrade provinsen bjödo
många svårigheter. Fast prästernas intellektuella bildning icke
synes ha varit särskildt låg, funnos dock många okunniga.
Krigstillståndet och den därmed följande oredan hade gjort
mycket afbräck. Att inom en öfvervägande dansk befolkning
ersätta den danska bildningen med svensk var förenadt med stora
vanskligheter. Det tog dessutom åtskillig tid, innan
universitetets upprättande ens kunde göra sig märkbart inom det
andliga lifvet (K. fabricius, Skaanes Overgang fra Danmark til
Sverige, II, sid. 151 och 154). Hvad särskildt den teologiska
fakulteten beträffar, så har den af olika anledningar ej fungerat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
