Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
D. FEHRMAN
randens kyrkohistoriska lärdom hade väl lidit ett nederlag, men
hans latin i st. firat en triumf. Med det myckna latinläsandet
synes emellertid också ha följt en frestelse att från predikstolen
imponera på åhörarne med det klangfulla romarspråket.
Åtminstone är det en i förhören ganska ofta återkommande fråga,
huruvida det är tillåtet att i predikan inflicka utländska citat.
Det rätta svaret löd: »sparsim». Alldeles ville man således ej
förbjuda denna tacksamma dramatiska effekt.
I förbigående må härutöfver endast anmärkas, att
examinandernas kunskaper i Nya testamentets text synas ha stått
ganska högt. Det är ej sällan, man i svaren finner bibelbevis
och parallellställen uppradade det ena efter det andra med
noggrant angifvande af bok, kapitel och vers. Protokollen ge
föga upplysning om, hur öfversättningen absolverats, men då
man känner den tidens skolunderbyggnad, kan man med viss
sannolikhet antaga, att bekantskapen med Nya testamentets
innehåll ungefär sammanföll med hvad man läst ut ur den
grekiska texten. Den tillfredsställande förtrogenheten med
textinnehållet ger en viss rätt att sluta till förtrogenhet också med
textens grundspråk. Bredvid latinet torde alltså grekiskan ha
intagit en gynnad ställning. Angående fordringarna i hebreiska
ger materialet ej någon säker ledning. Resp. examinander ha
i regel kommit undan med en eller två versars öfversättning.
Vi meddela i det följande några prof på hvad som kunde
förekomma under dessa förhör. Förhör med redan prästvigda
betecknas af bekvämlighetsskäl med »pastoral examen», de öfriga
med »prästexamen». Vid urvalet är det ett flertal synpunkter,
som varit bestämmande. Dels har det sitt stora intresse att
iakttaga, hvilken teologisk ståndpunkt som är representerad
under olika tider; detta kräfver också en viss uppmärksamhet
åt frågan, i hvad mån olika dogmatiska loci något så när
likformigt varit på tal. Dels är det af vikt att kunna afgöra,
hvilken omfattning ett normalt förhör tagit, d. v. s. hvilket
kunskapsmått det förutsatt. En sak, som behöfver belysning,
är vidare den, huruvida examensproceduren i något större
antal fall genom enfaldiga frågor (ev. d:o svar) haft
benägenhet sjunka under den nivå, man bar rätt att begära vid prof
af detta slag. Till sist inställer sig frågan, huruvida dåtidens
dogmatiska dialektik fordrat några offer, d. v. s. huruvida man
af det studerande släktet begärt något utförligare sysslande med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
