Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER I7OO-TALET 2 2Q
härvidlag också måste observera är, att han nöjer sig med
ganska lättvunna fynd.
Förhöret har fortsatts af Munck. Skillnaden mellan
peccatum originans och originatum? Tillräknas peccatum originans
alla och enhvar? Skillnaden mellan peccatum actuale och
ori-ginis? Hvem har tillfyllestgjort för människosläktets synder,
och hurudan var denna tillfyllestgörelse? Har acceptatio någon
plats i satisfactionen? Till hvilket officium Christi hör
satisfac-tionen? Hur appliceras satisfactionen? (Per fidem.) Hvilka
äro nådeverkningarna? I hvilken nådeverkan upptändes tron?
Quale medium est lex et quale evangelium? Verka sakramenten
ex opere operato? Hör exorcismen rätteligen till dopet? (Den
tillhör de indifferenta ceremonierna.) Ar Kristi lekamens och
blods närvaro i nattvarden blott andlig? Ar efficacia ministerii
beroende af vita ministri ?
1779—89 var Th. Weidman tredje teologie professor. När
biskopsstolen i Skara det sistnämnda året föll på hans lott, var
anledningen måhända mer den, att han låtit sig dragas med
af sin tid, än att han bröt af mot den eller ägde något, som
man annars var på väg att förlora. Äfven på honom visar det
sig emellertid, hur lätt det i vissa fall kunde ställa sig att
officiellt intaga den häfdvunna ståndpunkten i anslutning till
gängse schablon, fast de egna föreställningarna hvilade på en mer
eller mindre moderniserande ombildning. Hur stor den inre
behållningen blef af ett religiöst system, som på detta sätt
inpräntats från katedern, är lätt att inse.
Prästexamen i juli 1780. 7 examinander.
(Munck) i Tim. 1:5—n samt i anslutning därtill frågor
ur articulo legis.— Schreib Hvad är morallagen? Skiljer den
sig frän naturlagen? Hvilket innehåll i dekalogen eller
morallagen finnes icke i lex naturae? Hur bevisa detta? (Emedan
i den hebreiska texten verbet tachmod har som betydelse:
concupiscentia intime adhaerens, qualis est originaria.) —
Lun-delius. Är morallagen universalis? Bevisa detta ur de
recite-rade orden. — Hellström. Är morallagen indispensibilis? (Ja,
ty den har sin grund i Guds oändliga rättfärdighet, som ej kan
förändras.) Hvad är dispensatio? — Angelin. Har Gud
dis-penserat från morallagen genom att på Adams tid tillåta
äktenskap mellan bröder och systrar samt polygami? (Förbudet
mot äktenskap mellan syskon är icke en lex naturalis utan en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
