Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - D. Fehrman. Lunds domkapitel och prästbildningen under 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I.UNDS DOMKAPITEL OCH PRÄSTBILDNINGEN UNDER i7OO-TALET 2 2Q
(Hylander) Ps. 22: 13 — 16. Hvarpå grundar sig
människornas indelning i securi, excitati och fideles, och hur kan man
bevisa sanningen af denna indelning? Kan i något afseende en
människans »bona qualitas» anses som fundamentum justificationis
ipsius? Ar det så, att fundamentum remissionis är a parte Dei
nåden, a parte hominis boten? Hur förhålla sig Kristi förtjänst
och boten till hvarandra? (Kristi förtjänst kan aldrig tillräknas,
om ej boten föregått.) Kunna actus gratiae divinae utsträckas
utöfver de fem, och hur många böra de i verkligheten räknas?
I hvad afseende kan Kristi försoning sägas ha utplånat våra
synder? Skillnaden mellan Luther och Socinus i arfsynds- och
försoningsläran? I hvilken actus gratiae divinae tillföres
människan välsignelsen af världens försoning?
(Ahlman) jj.tj |xspi[ivàTS etc., Matth. 6: 25, syfta dessa ord
blott på apostlarne eller äfven på andra kristna? Om det
senare är fallet, skola orden tillämpas i precis samma tolkning?
Syftade Kristus med orden i v. 26 på nedsättande af sådant,
som hör till åkerbruk? Hvad är betydelsen af denna vers? Hos
oss gäller det icke, att gräset, som i dag grönskar, i morgon
kastas i ugnen: ha clå orden aij[Aepov och auptov i v. 30 en
oegentlig betydelse? Hvad menas i v. 33 med Guds rike? »Guds
rättfärdighet», hur sökes den? Hur kallas de, som äro prydda
med Guds rättfärdighet, och hur kallas den status, hvari de
befinna sig? Hvilka äro de väsentliga kriterierna för status gratiae?
Följer af versarne 32 och 33, att ali omsorg om det dagliga
lifvet bör visas bort? Hvad är att iakttaga om denna omsorg?
M. E. Ahlman var 3:dje teologie professor 1816—31. Lika
litet som Hagberg och af samma skäl är han med hänsyn till
sin lärareverksamhet att bedöma efter de uppgifter, som stå till
buds i domkapitelsförhören. Dock saknas icke alla
karaktäristiska drag. Hans påtagliga intresse i det ofvan anförda förhör
för skillnaden mellan textens bokstafliga och allmännare mening
är, fast i ali anspråkslöshet, något, som bryter med den gamla
mekaniska utläggningsprincipen. Man bör väl icke tala om en
historisk betraktelse, men vägen i riktning däremot är dock
beträdd.
Det nyss anförda förhöret representerar en typ, som
tämligen oförändrad går igen under de återstående åren af vår
period. Vi afsluta samlingen med ett protokoll, där man bland
examinatorerna också finner H. Reuterdahl. Reuterdahls be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
