Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Knut B. Westman. Anteckningar till svensk senmedeltid och reformation - 1. Nicolaus Hermannis skrinläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35_6 MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
Arcimboldi antyder — hans dödsdag inföll vid den tiden: han hade
dött den 2 maj 1391, dagen före inventio crucis (Diarium
Vadste-nense, SRS I: 1, s. 104; Vita S. Nicholai, Antiqvarisk Tidskrift, V,
s- 332)- Det kunde också vara lämpligt af politiska skäl: man var
ju i brinnande krig med Danmark, men under vintern hvilade mest
vapnen, och i maj hade sommarfälttåget ännu ej börjat. En dylik
högtid, då massor af folk strömmade samman, borde ej störas af
krigshändelser; å andra sidan borde den helst äga rum under den
varmare årstiden. Att herr Sten var i Östergötland i början på maj
1519, är säkert, då han den 8 maj bevistade en af Brask förrättad
nunneinvigning i Vadstena (.Diarium Vadstenense, s. 216). Där var
ock Arcmiboldi med; han hade nyss förut (mars—april 1519) råkat
ut för det bekanta obehagliga äfventyret i Danmark, då Kristian II
lagt beslag på hans aflatsvinst och han fått fly tillbaka till Sverige,
där han sedan stannade ända till på hösten. Också han kan sålunda
ha varit med vid helgonfesten, ehuru man i sådant fall snarast
skulle ha väntat, att krönikören icke förgätit att nämna om en så
förnäm gästs närvaro. (Den 15 maj var han i Linköping och utfärdade då
ett aflatsbref för Vadstena kloster, som till tack för frikostiga bidrag
till hans stora insamling erhöll samma indulgenser, som man kunde
få vid stationskyrkorna i Rom. Spegel, Skrifteliga bevis, s. 143 f.)
När det gäller att förklara det kronologiska felet hos krönikören,
så kunde man möjligen tänka sig, att han fått in kyndelsmässan i
stället för korsmässan. Den senare (nämligen korsmässan om våren,
inventio crucis) var den högtid, med hvilken Nicolaus’ död stod i
samband, och som, om vår förmodan är riktig, också dragits in i
translationshögtidligheterna: dessa pågingo ju nämligen i tre
dagar, och om de började på söndagen den 1 maj, så slutade de alltså
på korsmässodagen den 3. I stället för »söndagen efter
kyndels-mässa» skulle alltså det riktiga vara »söndagen före korsmässa».
Att tänka sig, att krönikörens årtal 1520 möjligen kunde vara rätt,
ehuru datum är orätt, stöter på den svårigheten, att uppgiften om
herr Stens närvaro äfven då måste vara oriktig, och man har i så
fall svårt att förklara, hvarför translationsberättelsen, som spelar
en viss roll i herr Stens krönika, öfver hufvud taget har kommit med
där. Maj 1519 är ock ur det allmänna politiska lägets synpunkt
en vida lättare tänkbar tidpunkt för en dylik festlighet än vare sig
maj 1520 eller maj 152.1. Trots att man måste antaga ett dubbelt
fel i krönikörens tidsuppgift, drifves man alltså, synes det mig, från
alla håll i riktning af den här föreslagna dateringen.
Kyrkohist. Årsskrifl 1917. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
