Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Kyrkohistoriska handböcker och öfversikten Af Hj. H—t - Den holländska lutherdomens egenart. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446 T.ITTER ATURÖFVERSIKTER
om Wiclif och Huss (öfver Huss har Hauck nyligen offentliggjort en
banbrytande undersökning) och om Metodismen. Beträffande den
sistnämnda stärker Haucks framställning uppfattningen, att
metodismen väsentligen är att bedöma som ett evangeliskt-lutherskt
inslag i den anglikanska världen. För de specifikt engelska
förhållandena och religiösa rörelserna under nvare tiden har nog eljes stundom
en nödvändig autopsi och i Tyskland svåråtkomlig litteratur i
otillräcklig grad stått till förf :s disposition. Det skulle lia ytterligare
ökat arbetets intresse, om man kunnat få Haucks geniala historiska
intuition som vägledare genom denna labyrint. Nu vänta vi med
spänning på afslutningsbandet af hans lifsverk: Kirchengeschichte
Deutschlands. Där behöfver lyckligtvis icke världskriget lägga
oöfverkomliga forskningshinder i vägen.
Hj. H—t.
Den holländska lutherdomens egenart.
J. W. Pont: Het eigen karakter en beginsel van het Luthersch
Protestantisme in Nederland, Rede uitgesproken bij het
aanvaar-den van het ambt van kerkelijk hoogleeraar van wege het lierst.
evang. luth. kerkgenootschap aan de rijks Universiteit te Utrecht
20 oct. 1915. Utrecht G. J. A. Ruys 1915 28 s.
I 1915 års årgång af Svensk Kyrkohistorisk Årsskrift lämnade
jag en utförlig anmälan af d:r Ponts stora arbete om lutherdomens
tidigaste historia i Nederländerna 1911. Till samma ämne anknyter
han nu, när han förflyttas från Amsterdam till en kyrklig luthersk
professur vid Utrechts berömda universitet. De teologiska
fakulteterna äro som bekant formellt konfessiönslösa vid de holländska
statsuniversiteten, men den reformerta »hervormde» kyrkan har
genom särskild öfverenskommelse med staten fått anställa af staten
aflönade, s. k. kyrkliga professorer vid sidan af de till fakulteten
hörande. I Utrecht funnos för några år sedan två sådana reformerta
och nu har därtill kommit en luthersk. Kyrkohistorien blef på så
vis väl representerad i Utrecht, med den bekante von Veen i
fakulteten, Cannegieter för den reformerta kyrkan och Pont för den
lutherska. För oss lutheraner i Norden har det särskildt intresse
att från en.så kompetent forskare som Pont få ett försök till
kortfattad karakteristik af lutherdomen i Nederländerna. Den bildar
visserligen ingen stor eller inflytelserik kyrka, omkr. 100,000 med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
