Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den holländska lutherdomens egenart. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR <5
lemmar; men den äger åtskilliga originella drag och har åt luthersk
tro bevarat en tillflykt i det land, hvilket genom sin historia har
mycket med oss gemensamt.
Ponts hufvudintresse är att bekämpa den af professor J. Gloel
i Halle (d. 1891) formulerade satsen, att den kalvinska andans
öfvermäktiga inflytande har satt sin prägel på äfven lutherdomen
i Nederländerna. Denna uppfattning har blifvit den populära,
äfven bland holländare; och den framföres af en holländsk fackman
i afdelningen »Die lutherische Kirche» i det af den amerikanska
Nebraska-professorn J. N. Lenker utgifna stora verket: Die
lutherische Kirche der Welt, Band I: Europa ausserhalb
Deutschland, Sunbury Lutheran Company Verlag 1901. Pont finner denna
uppfattning hvila på okunnighet om den nederländska
lutherdomens uppkomsthistoria. Därför tar han den till utgångspunkt.
Han vill icke tillerkänna de första reformatoriska rörelserna i
Nederländerna egenskapen luthersk. En luthersk kyrkobildning
mötes i Nederländerna först på 1560-talet i Woerden, som 1558 af
Filip II förpantades till den lutherske hertig Erik af Braunschweig.
Där ordnades nu en luthersk statskyrka efter det nordtyska mönstret,
med öfverhetens kyrkomakt, luthersk gudstjänstordning och
augs-burgiska bekännelsen. Men just Woerdens historia visar, att denna
lutherdom ej nådde de breda lagren; dessa voro i motsats mot
lutheranerna genast redo att deltaga i bildstormen under det stora
krisåret 1566. Endast hertigens ingripande höll lutherska kyrkan
vid makt. Woerden slöt sig 1572 till prinsens af Oranien parti.
Men de ledande bekände sig alltfort energiskt till Augustana.
Borgmästaren vägrade t. ex. vid fredsförhandlingarna i Breda 1575
att underteckna ett af Hollands stater uppsatt dokument, hvari
den reformerta religionen betecknades som den katolska och
apostoliska; det vore blott den religion, som utöfvades i Woerden.
Men folket stod ej lika rotfäst lutherskt. När det 1578 fastställdes,
att den reformerta läran skulle vara den enda tillåtna i Holland
och Zeeland, och staterna grepo in mot Woerdens lutherska kyrka,
fanns ej tillräcklig motståndskraft. Systematiskt utträngdes de
lutherska ur statsstyrelsen, och 1594 borttogs den lutherska
gudstjänsten. Folket fogade sig utan oro (jfr. Dr. S. Muller: Het verbod
van den katholieken godsdienst in de provincie Utrecht in 1581,
Ned. Arch. v. Kerkgeschiedenis XI). Så gick den officiella
lutherdomen i Woerden till grunden. Om den hade bestått, så hade
därifrån kunnat ordnas en nederländsk luthersk kyrka af ungefär samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
