Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - George Trobridge, A life of Emanuel Swedenborg. London & Newyork 1912. Af Gust. Jakobsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
<5
han närmar sig den panteistiska ståndpunkten, som han ifrigt
bekämpar. Vi skönja emellertid nyplatonismen i hans starka betonande
af gudomen såsom det ofattbara, i häfdandet af alltings emanation ur
den andliga solen, i framhållandet af den andliga världen såsom
grundval för den naturliga. Ja, äfven läran om serier och grader
ligger nyplatonismen nära, och i öfverensstämmelse härmed afvisas
hvarje evolutionsteori. Här behandlas också problemet om, huru
det ondas uppkomst och fortbestånd kan stå tillsammans med Guds
allmakt. Sin tidigare uppfattning om ett affall i andevärlden har
lian nu öfvergifvit.
S. ansåg sig kallad att framlägga bibelns inre mening. Endast
genom en allegorisk tolkning få de första kapitlen af Genesis något
värde. ’ Alltifrån berättelsen om Abraham får emellertid
framställningen karaktär af historia, om än äfven här det djupare, andliga
innehållet är det väsentliga. I Uppenbarelseboken, som han
kommenterar i tvenne arbeten, betyda städer i allmänhet
läroåskådningar, Babylon den romerska kyrkans, Nya Jerusalem Nya
kyrkans åskådning o. s. v. Denna senare symboliseras också i barnet,
som är i fara att uppslukas af den stora röda draken, d. v. s. det
protestantiska dogmsystemet med dess ensidiga framhäfvande af
trons betydelse för frälsningen. Korrespondensläran (kap. 12) är
ett förträffligt medel att nå fram till bibelns inre mening och
möjliggör därjämte, säger Emerson, en poetisk uppfattning af
världsalltet. Lejonet betyder mänskliga lidelser, ormen vår sinnliga
natur o. s. v.
Förf. söker icke gifva någon psykologisk förklaring af de visioner
och röster (kap. 13), genom hvilka S. sattes i stånd att blicka in i
andevarelsernas värld. Men han betonar på det kraftigaste,
hvilken betydelse detta umgänge med andarna haft för kristenhetens
utveckling. Att ett tydligt framåtskridande i uppfattningen af
denna andliga värld ägt rum sedan 1700-talet, detta är, säger förf.,
till stor del eller helt och hållet S:s förtjänst. »På en tid, då man
trodde {om man trodde något om det andra lifvet) på en lekamlig
uppståndelse, då man trodde på Guds godtyckliga fördelning af
lön och straff, då man tänkte sig himmelens glädje bestå i ständig
tillbedjan och lofsång, då de fördömda troddes vara pinade af eld
och svafvel och omfatta alla hedningar samt odöpta barn — på
denna tid var det som S. förkunnade uppståndelsens andliga natur,
den nuvarande existensens kontinuitet med lifvet på andra sidan
grafven, förkunnade, att den gudomliga kärleken sträckte sig ända
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
