Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Ett aktuellt kyrkohistoriskt problem från medeltidens början. Af Hj. H—t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
<5
skrifter från 1400-talet, Vita Methodii i ryska texter, af hvilka den
äldsta tillhör 1100-talet. Den förra är väsentligen en läroskrift
öfver islam och judendomen, hedendomen och språkkätteri och
innehåller blott magra historiska uppgifter; de sistnämnda flöda
rikast över Konstantins ungdom, hans mission till kazarerna och
hans tillvaratagande af Clemens Romanus’ ben. Vita Methodii
är skrifven i knapp och nykter framställning och innehåller en mängd
historiska notiser, af hvilka enskildas riktighet kan kontrolleras
ur andra källor.
Om dessa legenders hjältar har en rik litteratur vuxit fram,
hvarvid emellertid den konfessionella eller nationella ståndpunkten
vanligen fått bestämma historiekonstruktioner i ena eller andra
riktningen. Nu ha dock de sista undersökningarna återfört problemet
på den enda metodiskt fasta grunden: i hvad mån äga nyssnämnda
vitæ historiskt urkundsvärde? Och hvilka andra dokument kunna
utnyttjas för att vinna kännedom om det verkliga förloppet af
den första kampen om väst- och sydslaverna? År 1913 utgaf polacken
och professorn i Berlin Alexander Brückner »Die Wahrheit
tiber die Slavenapostel», ett temperamentsfullt arbete, som väckte
stort uppseende. Förf. är väl här i Sverige mest känd genom den
af honom medryckande skrifna delen »de slaviska folken» i bd III
Medeltiden af Pflugk-Harttungs Weltgeschichte (som nu utges i
en svensk öfversättning och bearbetning; i den tyska upplagan
behandlas äfven Nordens historia under de slaviska folken!). Under
det att Brückner i »Thesen zur Cyrillo-Methodianischen Frage»,
Archiv für slav. Phil. 1906, hade bedömt de båda Vita som
»ausgesprochene Tendenzschriften» och gjort bröderna till mot Rom
fientliga partigängare för Fotios (häremot bl. a. Fr. Snopek:
Konstantin-Cyrill a Methodij 1908 och 1911), värderar han dessa
Vita betydligt högre i ofvannämnda skrift 1913. Flan antager, att
Methodios själf kort efter broderns död skrifvit eller låtit skrifva
Vita Constantini, före år 879, och att han gjort anteckningar till
sitt eget lif, hvilka efter hans död af en lärjunge utarbetats till
Vita Methodii 885 eller 886. Båda vita ha författats i Mähren och
på slaviska. De fullfölja visserligen en medveten tendens, men äro
eljes absolut tillförlitliga och utgöra våra enda autentiska källor.
Gent emot Brückner vänder sig nu med skärpa den bekannte
Heidelberg-kyrkohistorikern Hans von Schubert i ett föredrag
inför Heidelbergs vetenskapsakademi 26 febr. 1916, utgifvet i
särtryck samma år (32 s.). Man torde kunna antaga, att denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
