Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - C. Militärkyrkoordningar af 1621 års typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
3 2 A. GIEROW
ändrades. Men till de mera förblifvande åtgärderna från dessa
dagar hörde utfärdandet af den nya bearbetningen utaf
krigsartiklarna, som snart nog följdes af sjöartiklar för flottan.
Detta sker samtidigt med att kyrkolagfrågans lösning blir
aktuell. Vid riksdagen 1682 hade prästeståndet uppsatt ett förslag
till kyrkoordning, hvilket närmast hade karaktären af en
sammangjutning utaf Laurelii och Emporagrii kyrkoordningar, dock med
öfvervägande material från den förstnämnda. Detta förslag, som
energiskt pådrifvits af konungen, förelåg för honom och hänsköts
af densamme till en andra kommission just det år, då krigsartiklarna
utfärdades och stommen till sjöartiklarna utarbetades. Den tid,
som ligger emellan dessa båda militärlagars sanktionerande,
sammanfaller med tiden för den nämnda kommissionens
granskningsarbete.
När Karl XI skulle utfärda dessa krigs- och sjöartiklar, kunde
han alltså närmast bygga på sin faders legislatur för armén och
drottning Kristinas förmyndareregerings motsvarande lagstiftning
för sjövapnet. Det är därför icke korrekt att, såsom Anteil synes
göra1, såsom nyhet tillskrifva Karl XI »den i sig mycket riktiga
tanken, att i militärstraffrättsligt hänseende skilja landhären från
marinen, då deras plikter på grund af förhållandenas natur,
åtminstone delvis, äro mycket olikartade, samt därför ock till denna
del kräfva hvar sin lagstiftning». I själfva verket har den militära
lagstiftningen i Sverige alltifrån sin tidigaste begynnelse under
Gustaf Vasa följt denna princip, och visst är, att i åtskilliga afseenden
klyftan mellan krigs- och sjöartiklarna i den tidigare lagstiftningen
är vida större än i den, som har Karl XI till upphofsman. Ej minst
i de uti densamma innehållna kyrkoordningarna framträder fastmer
en afgjord tendens till uniformering.
Beträffande krigsartiklarna låter ingressen oss veta, att
bearbetningen verkställts af en kunglig kommitté af »någre uthaf
Oss ther til befalte och förordnade », Hvilka dessa personer varit,
eller de närmare omständigheter, som varit med deras utgifvande
förknippade, har jag icke lyckats utforska. Så mycket upplyser
oss nyssnämnda källa, att konungen låtit för sig föreläsa det färdiga
lagförslaget »samt funnit alt efter Wårt nådige behag och nöje,
så förbättrat och i ordning bracht, som thet här efter ord ifrån ord
infördt, och af Oss vnderskrifwit finnes».
1 O. a. a., sid. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
