Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - C. Militärkyrkoordningar af 1621 års typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2
A. GIEROW
pitlen i missgärningsbalken, en förändring, som mot
amiralitetskonsistoriets yrkande tillstyrkes i både krigsbefälets och
justitie-deputationens utlåtanden. Denna sträfvan att bringa till stånd
samklang med den allmänna lagen är, öfver hufvud taget, ett nytt
och genomgående drag i detta lagkommissionens förslag, hvilken
synpunkt i regel uppskattas af de granskande världsliga
myndigheterna, men däremot ofta förbises eller underkännes af
amiralitetskonsistoriet.
Denna paragraf ger för öfrigt en ganska belysande bild af den
andliga nivån hos den tidens Sverige. Å ena sidan har den nya
tiden i den mån satt sin prägel på densamma, att ett lastande och
smädande af Gud, hans heliga ord och sakramenten förutsättes
kunna äga rum ej blott i ord, utan ock i skrift. Å andra sidan är
clet för oss nästan ofattligt, att det ännu 1755 kan anses
erforderligt att i Sveriges land lagstifta emot afguderi och afgudadyrkan.
Justitiedeputationen finner emellertid inkonsekvent, att den
världsliga öfverheten vill »utsätta förbud emot de brott, hwilka antingen
den naturliga eller guds uppenbarade Lag sielf förbjuder, samt
hwar och en wet otillåtelige wara, hwarföre ock ingenstädes, i wår
allmänna lag, något förbud emot brottet, utan allenast straff derå
stadgadt finnes», och påyrkar på anförda grunder, att orden »ty
skall alt afguderj wara förbudit» skola utgå, synbarligen jämväl i
förnimmelse utaf att hela denna sak dock började blifva en
anakronism. Krigsbefälet skrifver ock om denna passus, att den »icke
wäl passar sig ».
En dylik känsla utaf att man äntligen i vårt kristna land börjat
växa ifrån vissa af de gamla krigslagarnas bestämmelser i religiösa
frågor kan man emellertid alis icke spåra i det nya förslagets
behandling af punkten om trolldom och vidskepelse. I art. 1 läsa vi
alltjämt om trollkarlar och vapendöfvare, och i art. 2 hafva
straffbestämmelserna mot dessa utslag af vidskepelse rent af betydligt
utvidgats och specificerats,: ett vittnesbörd om att dessa folklifvets
andliga barnsjukdomar ännu hade särdeles gynnsam jordmån.
Motsvarande stadganden möta i missgärningsbalkens ’2 kap., 2 §,
från hvilket lagrum senare delen af ifrågavarande artikel är nära
nog ordagrant hämtad.
Samma tendens till krigslagstiftningens uniformering med
den allmänna lagen möter i förslagets art. 4, hvilken så långt som
möjligt bragts’ till öfverensstämmelse med missgärningsbalkens
i kap.;, 2 §. I samklang härmed hafva straffbestämmelserna
undergått förändring, och bl. a. har kroppsstraff i det närmaste försvunnit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
