Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - C. Militärkyrkoordningar af 1621 års typ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA MI LITÄRKYRKO VÄSENDETS HISTORIA
2 3
ur militärkyrkoordningen. Undantag härifrån bildai- art. i, där
oförmåga att erlägga böter medför »plikt med kroppen».
Emot denna förändring af de gamla sjöartiklarnas formulering
till likhet med allmän lag gör amiralitetskonsistoriet den
anmärkningen, att man densamma »så mycket mindre med stillatigande
kan gå förbi, som Consistorium och Prästerskapet, genom the
-projectera.de ändringar och inskränkning, skulle oskyldigt
wid-kännas en alt för dryg mistning och saknad af the privilegier,
hwilka blifvit thy allernådigst förunte; ty uti Art: III. Nämnes
icke ett ord om then rättighet, hwilken Consistorio efter förra
S]ö-Articlarne tilkommer: at gifwa sitt betänkande om
beskaffenheten af ogudacktige expressioner, huru vida någon försmädelse
therutinnan finnes eller ey; tå thetta likwäl är ett samvets mål,
hwaruthinnan Consistorii omdöme med rätta- bör inhämtas, innan
dom fälles».
Det är kännetecknande för kyrkans betraktelsesätt i den tiden
af dessa frågor, att borttagandet af denna pröfningsskyldighet
från konsistoriets funktioner ses helt under synpunkten af ett
crimen læsæ majestatis consistorii och såsom ett orättmätigt
inkräktande på ett förunnadt privilegium. Krigsbefälet senterar i
sitt utlåtande den 26 maj 1756 icke detta konsistoriets
betraktelsesätt, utan nöjer sig med en hänvisning till anförda lagrum i MB
såsom skäl för sitt af styr kände.
Mera afseende vid gensagan fäster justitiedejputationen i sitt
betänkande: »Och kommer mecl den af Amiralitets Consistorio
omnämda rättighet at i hvarje mål öfwer ogudacktige utlåt elsers
beskaffenhet få sitt betänckande afgifwa, efter särskilt förordnande,
som i desse Articlar icke lämpeligen införas kan, at förfaras». Alltså:
en eftergift i princip, men ovilja emot att i lagparagraf vidare
säkerställa denna konsistoriets »rättighet».
1 art. 5 (under Tit. II) inskränkes krafvet på korum och bön
hvarje morgon och afton för flottan dels i allmänhet till de
tillfällen, då »görligit är» — liksom i 1735 års förslag — dels då denna
ligger »wid wallen», i hvilket fall man åtnöjer sig med »Chorum
allenast hwar morgon, innan paraden på Warfwet eller
Skeppsholmen begynnes».
Den olikhet, som i Karl XI :s militärkyrkoordningar för armé
och flotta konstaterats, i det att den senare i visst fall öfverlämnar
åt lekman att förrätta korum, hvarom den förra ingenting nämner,
har i 1755 års förslag, såsom i allmänhet skett med dylika skilj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
