Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - E. Kyrkoordningarnas utbrytning ur den militära strafflagstiftningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA MII.ITÄ R K VRK O V ASENDETS HISTORIA
november 1812 angående förändring i krigsartiklar och
tjänstgöringsreglementen i vissa fall, som närmast hafva till
motsvarighet den senare disciplinstadgan, dels genom kungl, bref och cirkulär
af åren 1813, ’1843, 1844 och 1850 samt ändtligen genom kungl,
förordningen den 29 mars 1859 angående förmanskap och
extra-judiciell bestraffningsrätt vid krigsmakten.
Den granskning af materialet till lagstiftningen för krigsmakten
till lands och vatten, hvilken här företagits från synpunkten af de
i denna lagstiftning såsom integrerande del ingående
militärkyrkoordningarna, har visat, hur den civila strafflagstiftningen successivt
mer och mer tiyckt sin prägel på densamma. Straffbestämmelserna
bringas i allt närmare öfverensstämmelse med hvarandra, och till
sist nöjer man sig i betydande utsträckning inom den militära
lagstiftningen med hänvisningar till den civila.
Den civila strafflagstiftningen hade emellertid under tidernas
lopp undergått en rätt genomgripande förändring, vid sidan af
hvilken den på Gustaf II Adolfs krigsartiklar alltjämt i viss mån
byggda militärlagstiftningen måste te sig som föråldrad. Denna
var tvifvelsutan för sin tid ett mästerverk. Men måtten ändra sig.
Den brast i systematik. Den saknade allmängiltiga, principiellt
genomförda grundsatser. Den var väsentligen baserad på
af-skräckningsteorien och utgjorde i betydande delar ett afgränsadt
helt för sig utan samband med den öfriga lagstiftningen.1
1864 års lagstiftning blir nu uppslaget till en genomgripande
ombyggning af den militära strafflagstiftningen, som 1868 i
krigslagarna, disciplinstadgan, kungl, förordningen om krigsdomstolar
och rättegången därstädes samt kungl, förordningen om införande
af de nya krigslagarna söker bringa till stånd enhetlighet ocli
principiell öfverensstämmelse mellan de båda lagstiftningsområdena.
Länge dröjde det emellertid icke, förrän denna i jämförelse
med den äldre militärlagstiftningen nog så tillfredsställande
legislatur ansågs tarfva en revision. Det är i samband härmed, som
krafvet på en öfverflyttning af krigslagstiftningsmakten i dess
helhet från konungen till konung och riksdag gemensamt göres
gällande. Förändringen är, principiellt sedd, af genomgripande
natur. Den berör den kvarvarande resten af den germanske furstens
urgamla befälsrätt, som, förmedlad af gårdsrätter, hofartiklar,
krigsartiklar och sjöartiklar, i vårt land i denna form ägt bestånd.
1 Herman Anteil, o. a. a., sidd. 20 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
