Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - E. Kyrkoordningarnas utbrytning ur den militära strafflagstiftningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 2
A. GIEROW
Under frihetstiden gjordes ett sporadiskt försök till omläggning,
hvarom 1755 års förslag till militärlagstiftning bär vittne. Med
förslaget graflades för tillfället också idén om en slik reform.
Dess genomförande underlättades omsider af regeringens sedan
1870-talet starkt framträdande sträfvan att genomdrifva en ny
arméorganisation. Riksdagen var nämligen icke böjd för den äskade
utvidgningen af den allmänna värnplikten, så länge den var ställd
utanför det viktiga lagstiftningsområde, som reglerade de
värnpliktigas förhållanden i tjänsten. Det ligger i öppen dag, att intresset
för meddelaktighet i denna lagstiftning hos riksdagen måste växa,
i mån som värnpliktstiden ökades. Det är i samklang härmed,
som ett förslag till ändring af regeringsformens § 87 framkommer i
afsikt att jämställa krigslagarna med allmän strafflag. Detta förslag
vardt lag år 1882, hvarmed riksdagen i sin hand erhöll den åtrådda
garantien till förhindrande af denna lagstiftnings användning i
militärdespotiskt syfte.
Redan före dennà betydelsefulla grundlagsändrings
genomförande hade emellertid revisionen af 1868 års krigslagstiftning
nått sin afslutning den 7 oktober 1881.1 En af de härigenom vunna
viktigaste förändringarna torde vara öfverflyttningen från
disciplinstadgan till krigslagarna af de nu ändrade och mildrade stadgandena
om de disciplinära straffmedlen. En förändring, som berör en
straffform, hvilken tidigare haft sin plats jämväl i
militärkyrkoord-ningarna, kommer till stånd 1884, då i samband med justeringar
på denna punkt af den allmänna strafflagen vatten- och
brödstraffet upphäfdes.
Sedan kungl. maj:t inför 1901 års riksdag framlagt
proposition om en ny härorganisation, hvilken innebar en väsentlig
utsträckning af den allmänna värnplikten, framkommo flera
motioner, som med angifvande af olika synpunkter, på grund af hvilka
en revision af gällande krigslagar ansågs önskvärd, utmynnade
i hemställan om riksdagens begäran hos kungl, maj:t om
föranstaltande af en dylik revision. Kungl. maj:t gick emellertid
riksdagens beslut i förväg och tillsatte i sådant syfte en
kommitté. Det är väsentligen resultatet af dess arbete, som
föreligger i den nya strafflagen för krigsmakten och dess komplement,
lag om krigsdomstolar, båda af den 23 oktober 1914, till hvilkas
1 Gabriel Thulin: Om konungens ekonomiska lagstiftning, Lund
1890, sidd. 81 ff. ang. kriminallag för krigsmakten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
