Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia (forts.) - E. Kyrkoordningarnas utbrytning ur den militära strafflagstiftningen - F. Militärkyrkoordningar i tjänstgöringsreglementena för armé och flotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA MILITÄR K YR KO VÄSENDETS HISTORIA
57
grundtankar hör det af riksdagen uttalade önskemålet, att
militärlagstiftningen, »såsom utgörande en undantagslagstiftning, icke
borde undantränga eller afvika från den allmänna lagstiftningen
i andra fall, än där detta med nödvändighet af krigsmaktens
ändamål påkallades »-1
Den nu i korta drag tecknade utvecklingen af den militära
straffrätten i det sist gångna århundradets Sverige har blifvit af
genomgripande betydelse i fråga om den kyrkliga lagstiftningen
för krigsmakten till lands och vatten. Militärlagstiftningens
öfvergång till ren strafflagstiftning gör tydligtvis militärk3?rkoordningens
häfdvunna plats inom dess ram alltmer omotiverad, och när Gustaf
IV Adolfs krigsartiklar aflösas af 1868 års krigslagar, fullbordas
förändringen. De religiösa och kyrkliga stadgandena brytas ut
ur sitt gamla sammanhang och få härefter i stället en fast plats
sig tillförsäkrad i arméns och flottans tjänstgöringsreglementen,
där de redan långt förut —- under Karl XII:s dagar — gjort sitt
intåg och sedermera städse förblifvit, hittills snarast såsom en
parallellföreteelse till de samtidigt gällande krigsartiklarnas
kyrkoordningar. Men tjänstgöringsreglementena utfärdas af konungen
i kommandoväg, och så har det skett, att, sedan den lagstiftning
för armé och flotta, med hvilken sedan dess begynnelse den
militära kyrkoordningen varit sammankopplad, öfvergått till att blifva
en konungens och riksdagens gemensamma angelägenhet, konungen
ensam inom dessa reglementens råmärken alltfort stiftar lag för
kyrkoväsendet inom svensk försvarsorganisation, så långt denna
lagstiftning ej är beroende af anslagsfrågor..
F. Militärkyrkoordningar i tjänstgöringsreglementena fö^
armé och flotta.
Om de tidigare tjänstgöringsreglementena för armén gäller
detsamma, som vi iakttagit beträffande de medeltida gårdsrätterna:
de sakna hvarje spår af religiösa och kyrkliga bestämmelser. Men
sedan dessa en gång där inkommit, bli i afsevärd mån de militära
reglementenas historia på samma gång en de militärkyrkliga
stad-gandenas historia.2
1 Konrad Hagman: Nya strafflagen för Krigsmakten, Stockholm
1915, sidd. i f.
- Jfr Kongl. Krigsvetenskaps-Akademiens Handlingar och Tidskrift
1888, häft. 20: Litet meddelande om gamla reglementen för svenska armén
af G. K., sidd. 609 ff.
Saknad af
bestämmelser i
kyrkliga
frågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
