Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Efterskörd till Lutherlitteraturen 1917. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
7 *
lysningen, hvarmed enligt Aulén det senaste stora skedet i
dogmhistorien begynner. Måhända skall tillfälle framdeles gifvas
oss till en mera ingående anmälan.
Från A. Cammermeyers förlag i Kristiania har insändts en
verklig praktbok, som bär titeln: Bogen om Luther,
Pragdud-gaven 1917, 128 s. folio och 150 bilder, pris i ståtligt band
25 kr. Texten ger intet nytt. Den är en ny edition af
Hegg-tveits öfversättning af J. KöSTLINS Lutherbiografi från 1883,
alltså den solidaste från det jubileet. Det märkvärdiga är, att
man i Norge vågat sig på att utge en Lutherbok med sådan
utstyrsel och sådant pris. Stilar och träsnitt ha fått en viss
ålderdomlig prägel; bilderna äro ej helsides utan inströdda i
den dubbelspaltiga texten. I regel äro de väl valda. När man
medtager äfven de norska festskrifterna från universitet och
kyrka (se nästa uppsats), måste man erkänna, att de norska
förlagen på ett hedrande vis stält sina möjligheter till tjänst
för reformationsminnets firande. — Den i förra revyn omnämnda
boken af Edvard Sverdrup: Hvorledes Luther blef
reformator, Kristiania, Lutherstiftelsens Boghandel 19x7, 116 s.,
2 kr., har nu kommit mig tillhanda. Dess berömmelse som både
formellt väl skrifven och sakligt solid har visat sig berättigad.
Förf. har uppenbarligen själf arbetat sig igenom det mesta af,
hvad som finnes bevaradt från Luthers hand före 1517. Tydligt
är också, att han nästan motståndslöst anslutit sig till de nyaste
forskningarnas resultat eller konstruktioner. Så säger han själf,
att Otto Scheels Luther I verkat afgörande på hans uppfattning
af Luthers lif, så långt Scheels arbete når, och läsningen af
boken bekräftar detta. För tidén från 1505 sluter sig Sverdrup
nära till Böhmer; här kommer ock hans eget studium af Luthers
föreläsningar etc. till gagn. Naturligen sätter S. som nästan
alla nyare Luthers genombrott till vintern 1512—13. Boken,
som är skrifven i from anda på samma gång som den är
vetenskapligt pålitlig, har säkerligen haft sin uppgift i Norges
refor-mationsfirande.
För den danska minneskriften af J. Oskar Andersen
hänvisas till nästa uppsats, då den mera berör Danmarks än
Luthers historia. En direkt Lutherbok har kommit från
Finland. Docenten Albin slmolin, hvars framgångsrika
kyrkohistoriska forskning är väl känd i Sverige, utgaf: Reformationens
kulturbetydelse, minnesskrift till reformationsjubileet 1917,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
