Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Efterskörd till Lutherlitteraturen 1917. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
LITTERATUR ÖFVERSIKTER
ningen af Billings arbete; man blir af den utkomna delen ännu
ej fullt på det klara med, till hvilket slutresultat författaren
skall komma.
Till Lutherlitteraturen kan i viss mån räknas Gustav
Aulen: Dogmhistoria, Norstedt & Söner, Stockholm 1917,
XV + 362 s., 12 kr. (utgör n:r 5 af Handböcker i Teologi).
Hela tredje boken, mer än 40 sidor, ägnas nämligen åt
Luther och bjuder helt säkert den bästa svenska historiska
orienteringen i den teologiska sidan af Luthers gärning. Man
märker, huru befruktande de nyaste forskningarna om Luthers
religiösa utveckling kunnat blifva för inträngandet i den
mognade Luthers tankevärld, och huru de till synes disparata
strömningarna inom denna vinna organisk enhet. Skada att ej
Billings nyssnämnda undersökning förelåg vid författandet af
detta parti; det skulle varit intressant att se, huru Aulén stält
sig till och utnyttjat de däri gifna uppslagen. — Men Auléns
dogmhistoria är naturligtvis något vida mer än en Lutherbok.
Den bildar i verkligheten en märkessten i vår teologiska
litteratur, både därigenom att den svenska forskningen nu nått
fram till att för första gången kunna frambringa en själfständig
dogmhistoria och därigenom att greppet på dogmhistorien,
stoffets orientering och utvecklingens framförande intill
nuvarande tid öppnar den nya väg i dogmhistoriens behandling,
som väl förkunnats men ännu icke genomförts ens i Tyskland.
Då framställningssättet är klart med hufvudpunkterna
markerade, dispositionen öfverskådlig och en enhetlig grundsyn
genomförd, bör arbetet också blifva en god lärobok. Det håller också
den för våra förhållanden lämpade medelvägen i utförlighet mellan
Bonvvetschs och Loofs’ dogmhistorier. Skönt är, att man slipper
den tyska metoden med afbrott mellan stycken med olika stora
stilar. Blott den som sysslat med ett likartadt handboksarbete
och därvid kunnat utnyttja Auléns bok, torde fullt se de
svårigheter, som förf. haft att öfvervinna, det noggranna öfvervägande,
som gömmer sig i otaliga detaljer, i utelämnandet af eljes
bestående stoff, införandet af andra kombinationer och
värderingar än de vanliga, de teologiska formuleringarnas utmejsling
till den svåra föreningen af exakthet och åskådlighet och
tillgodogörandet af nyaste litteratur intill skrifvande stund. Gamla
kyrkan har, enligt min mening med rätta, fått något maka åt
sig till förmän för senare skeden, ej minst pietismen och upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
