Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Efterskörd till Lutherlitteraturen 1917. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR
169 *
Men Ritschls föredrag är väsentligen blott en historisk
redogörelse för Melanchtons, Bucers, Zwingiis och Calvins ställning
till unionssträfvandena, där föga af nya synpunkter framkomma;
och stämningarna från världskriget färga framställningen. Vid
värdesättandet af unionen kommer Ritschl, som är lutheran,
till resultatet, att den varit ej blott historiskt nödvändig utan
ock öfvervägande välsignelserik. — Mohrs förlag i Tübingen
har lyckats lägga beslag på fem af de mest berömda talarna;
hvarderas tal kostar M. 1,35. Johannes Haller: Die
Ursachen der Reformation 1517, 44 s., blir kanske mest omstridd.
Hvar och en, som med njutning läst den framstående
historikerns »Papsttum und Kirchenreform» eller skilda uppsatser
från senare medeltiden med deras vida vyer, väntar här mycket.
Man märker ock den suveräne kännaren af medeltiden; och
framställningsformen är mästerlig. Men den synpunkt, under
hvilken han här behandlar festämnet, blir åtminstone ensidig.
Han ställer upp frågan, hvarför Luther lyckades, där så många
förut misslyckats. Och han svarar, att det ej kunde bero på
att Luthers personlighet var så mycket större — det var den
ej — utan därpå att förutsättningarna voro bättre. Explosionens
styrka beror ej af gnistans storlek utan af sprängstoffets. Effekten
af Luthers uppträdande berodde af det sprängstoff, som han
antände. Haller bifogar för fortsättningen en ny bild. Om
strömmen genombryter fördämningarna, kan det bero af att
den blifvit starkare eller att dammen blifvit svagare. I Luthers
sak voro bägge dessa faktorer verksamma. Därefter disponerar
Haller sitt tal. Först visar han, att Luther liksom lät alla de
föregående opponenterna mot påfvehierarkien, hvar på sitt
område kanske starkare än han, återuppstå i en enda man, som
därigenom kunde göra ett koncentriskt angrepp från alla sidor.
Så uppstod den första andliga massrörelsen, som grep ett helt
folk. Häremot stod kyrkan maktlös. Kyrkan var ock själf
försvagad. Hennes styrka hade berott på tre ting: folkets tro
på henne, hennes andliga öfverlägsenhet och statens bistånd.
Med alla tre dessa stycken var det på Luthers tid annorlunda.
I skildringen af det sedligt-religiösa läget under medeltiden
ligger en af talets intressantaste partier. Ingenting berättigar
oss att tala om ett sedligt och religiöst förfall vid början af
1500-talet. Men i den gamla kyrkan fann den växande
religiösa ifvern ej mer tillfredsställelse. Äfven humanismen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
