Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Efterskörd till Lutherlitteraturen 1917. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR 173 *
och sin gemytsdjupa gudsförtröstan •— det är reformationen.
Särskildt markerar Kruger denna Luthers egenartade betydelse
genom att jämföra honom med Erasmus. Det var motsatsen
mellan den naturliga religionen och den öfvernaturliga. Det är
den senare som han pånyttföder. — Karl Holl: Was verstand
Luther unter Religion? 1917, 38 s., är nog det teologiskt mest
gifvande af de högtidstal, som jag sett. Han börjar med att
konstatera det faktum, ondt eller godt, att religionens enskilda
läror i samtidens allmänna medvetande alltmera träda tillbaka
för sökandet efter religionen som ett helt. Kriget synes ej ha
ändrat denna omsvängning utan skärpt den. Om Luther skall
få nutidsvärde, måste vi kunna Visa, att han äfven här har
något att säga oss. Och i verkligheten uttömmes ej hans verks
betydelse däri, att han omgestaltat enskilda läror eller
inrättningar; han har stigit ned till religionens understa djup för att
där lägga en ny grund. Detta tema utvecklar Holl, med
utgångspunkt från gudsbegreppet som det afgörande. Mot den
medeltida tudelningen af gudsbegreppet och därför ock af
frorn-heten sätter Holl Luthers olika utvecklingsstadier allt ifrån
inträdet i klostret till ett kraftfullt lefvande enhetligt gudsbegrepp;
och därifrån tecknar Holl hela hans åskådning och hans
ställning till lifvets olika förhållanden. Luther har visat hvad saken
gäller, äfven i vår tid: antingen är religionen en angelägenhet,
som öfvergår alla andra, eller ock betyder den ingenting alis.
Till redaktionen har insändts Luise Koppen: Katharina v.
Bora, Luthers Frau, Velhagen och Klasing, Bielefeld 1917, IX
+ 163 s. och fem konsttryck. Boken ingår som n:r 19 i den
af den kände romanförfattaren Hans von Zobeltitz redigerade
samlingen Frauenleben. Redan till det yttre är den lilla boken
treflig med sitt snygga pappband, -goda papper och vårdade
utstyrsel. Och innehållet gör den värd att anbefalla för den,
som ej har tillgång till Krokers större vetenskapliga
Katarinabiografi och som önskar en något utförligare teckning än
domprosten Brings ofvannämnda. Lefvande, åskådligt och
tillförlitligt berättar Luise Koppen om sin hjältinna. Om ock
exklamationer icke saknas, så härskar i allmänhet det objektiva. Och
mot legendartadt stoff, såsom t. ex. att nunnorna flydde ur
klostret gömda i silltunnor, är författarinnan kritisk. Hennes
totaluppfattning af Luthers fru kan återges i följande vackra
karakteristik: »Frau Käthe ist keine Heilige gewesen, trotz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
