Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, granskningar och anmälningar - Utomtysk reformationshistoria. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
ANMÄLNINGAR OCH GRANSKNINGAR 183 *
Ett intressant problem, som af Andersen undersökes, är i hvad
mån lagstiftningen verkligen vann riksrådets godkännande. Han
sluter sig till, att hela lagverket mot slutet af 1521 samtidigt
förelagts riksrådet men blott delvis af detta godtagits. Den
kyrkliga ståndpunkt, som dessa lagar representerar, betecknar
nu enl. Andersen på intet sätt brytning med den katolska läran
eller romerska kyrkan som institution. Iian genomgår utförligt
punkt för punkt de kyrkliga bestämmelserna för att visa detta.
Ej alltid känner jag mig öfvertygad af hans skäl; det katolska
momentet i lagarna är väl något starkt betonadt i den bärande
undersökningshypotesens intresse. Barge har i sin
Karlstadt-biografi bestämdt häfdat, att lagstiftningen bär spår af
Karstadts inflytande i en hel rad detaljer; Andersen medger sådana
spår blott i ett par fall, hvilka icke betyda någon allmän luthersk
påverkan. Jag har svårt för att ändock ej skönja en svag
sådan, om ock blott i lagarnas allmänna anda. Enligt Andersen
måste emellertid impulserna till lagstiftningsarbetet sökas på den
katolska sidan, i klagomålen öfver det kyrkliga tillståndet.
Katolskt är ock det starkt estetiska intresse, som ger sig till känna
i landsrätten. Om man vill söka efter de män, som affattat
lagarna, så kan man ej komma längre än till gissningar.
Närmast ligger det att tänka på Hans Mikkelsen eller snarare
Christiern Pedersen. Lika litet veta vi om lagarnas verkningar på
det kyrkliga området, innan Kristians fall sopade bort dem.
Indirekt ha de nog liksom Reinhards och Karlstadts predikan
förberedt den kommande kyrkobrytningen. Och Kristian ILs
hela regering måste dock utplåna den sista resten af tro på
universalteokratien. Påvekyrkans anseende i Danmark var
un-dergräfd, äfven om den egentliga reformationsrörelsen i Danmark
först med år 1526 tog sin begynnelse.
Professor Andersens bok utgör en betydande vetenskaplig
insats och är skrifven med förf:s vanliga klarhet, skarpsinne
och schwung, så att den lärda framställningen blir en fängslande
lektyr.
gëza LencZ: Der Aufstand Bocskays und der Wiener
Friede, eine kirchenhistorische Studie, Debreczen, Hegedüs och
Såndor 1917, 296 s. och 20 afbildningar, 10 Kr. 40 Hell.
Debreczen är en af de fem högskolor, som de reformerta
äga i Ungern. D:r Lencz, som är professor därstädes, har på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
