Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
B. RUD. HALL
• Väl hade Palma medverkat i »Vår kristliga tro », väl känna vi
ej hur de båda fördelat utarbetandet sinsemellan, men vid
spörsmålsbokens redigerande har Palma näppeligen direkt medverkat,
helst som Rudbeckius då nyligen sett sig föranlåten strängt bestraffa
denne sin tidigare ämbetsbroder och medarbetare.1
Den trognaste öfverensstämmelsen mellan de enkla
framställningarna »Vår tro» samt Enfaldiga frågor förefinnes i afseende
å bönen. Bland det senare arbetets 8 spörsmål å tredje
hufvudstycket samt det i slutet af boken intagna stycket om bönens
rätta bruk motsvara 7 mer eller mindre fullständigt utläggningen
om bönen i det förra arbetet. Öfriga likheter finna vi förnämligast
i afseende å lagens noggranna efterlefnad, dopets art etc.,
nattvardens gagn och bruk samt förberedelsen därtill [jfr aftryck nedan].2
-— En jämförelse af framställningen särskildt om bönen ger vid
handen, att Rudbeckius måste känt någon eller några tyska lutherska
katekesutvecklingar redan vid författandet af Vår tro. Man kan
—■ i fråga om bönen — följa minskningen och det ytterligare
koncentrerandet i uttryck och stoff: näppeligen från den
sachsiske förebilden kateketen Herckos bok (jfr senare) till Vår tro —
ty denna har ej sällan ytterligare upptagit likartade bibelcitat
och utvecklat samma tankegång som den förra — men från båda
dessa till Enfaldiga frågor.
Om vi skulle finna Enfaldiga frågor hafva rönt påtaglig eller
ordagrann påverkan af andra afsevärdt vidlyftigare
katekesutvecklingar, är det ej ägnat att förvåna. Betydande
öfverensstämmelser i tankegång, form och titel förete de c:a 200 tyska och danska
läroböcker, som jag genomläst.3 Författarna eller editorerna
göra ofta — vår tid skulle säga: alltför ofta — så, som Greg. Storch
i Schlesien ovanligt nog bekände i afseende å sin Catechismus
1555 [Reu a. a. 1:2:2 s. 933): den var »aus vielen Catechismen
zusamen geklaubet». Hade ej uppenbar och detaljerad
efterbildning förekommit i Enfaldiga frågor, skulle det varit nära nog en
1 VDP 1623; westén Hof-clericiets historia I.
2 Jfr ock Vår kristliga tro, s. 30, med stycket i Enfaldiga frågor rörande
hvilka nådemedlen äro.
3 Jfr t. ex. Cohrs a. a. IV, s. 326 o. f.; moe a. a., bl. a. s. 12, 49—50, 81,
86. .88, 174, 202; Reu a. a. HEFFERmehl Folkeundervisningen i Norge s. 122
o. f. Undersökningar i Tyskland af Docenten Gottfrid Carlsson (speciellt
i afseende å Rosini och Flackeri här nämnda arbeten) och i Köpenhamn af
111ig hafva lämnat hufvudsakligen negativt resultat rörande med Enfaldiga
frågor, lika böcker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
