Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES RUDBECKII KATEKESUTVECKLING * I I
historisk gåta (jfr ock min undersökning om Folkuppfostran
i Rudbeckii stift); •—• svensk natonalkänsla reagerar mot detta
dess mindre, ju klarare hon inser, att det afhandlade tidehvarfvet
ligger icke efter utan före 1700, ja före 1650. Och när nedan ett
flertal aftryck gifvas i parallell text, sker det ej blott för att belysa
påverkan på Rudbeckius utan för att låta dem kasta ett
blixtljus öfver vår kyrkliga reformations- och storhetstids afhängighet,
— hvilken var blott alldeles densamma som andra lutherska lands
i motsvarande epoker.
Om vi frånse ett flertal rent eftersägande, på intet sätt
själfständigt betydande små frågeböcker, så torde bland de nära 200
antydda arbetena Rudbeckii bok i karakteristiska detaljer
närmast likna dels Joh. Spangenbergs sachsiska »Haubtstücke»
(bearbetning i frågeform af Luthers stora katekes) 1541, dels den
luterska augsburgerpredikanten Kasper Huberini Der klaine
Catechis-mus (1543), dels superintendenten Herckos Catechismus i
Schwarzburg (1554), dels de i Hessens KO 1566 och 1574 samt i Nassaus
1576 intagna, med varandra inbördes lika konfirmandfrågorna.
Påtagliga öfverensstämmelser mellan dem och Enfaldiga frågor
framgår af nedan lämnade jämförelser och aftryck. Att Rudbeckius
bland hundratals katekesutvecklingar valt just dem eller deras
likar såsom sin förebild, kan icke bero på en tillfällighet. De äro
att räkna bland dem, där ej kunskapen i och för sig blifvit den mer
eller mindre allenahärskande synpunkten. De synas vara de
nytto-betonande läroböckernas mest extrema representanter inom
folkundervisningen, och Enfaldiga frågor blef riktningens främsta i
vårt land.
Till dem förhåller sig Enfaldiga frågor närmast som ett med
själfständighet, med stor omsikt och med en betydande
pedagogisk takt utfördt sammandrag och förenkling. Oftast måste här
den nämnda teol. dr. Hercko citeras. Han var kyrkoherde i
Arnstadt i Schwarzburg-Sondershausen och ordnade kyrko- och
skolväsendet omkring år 1553. Rudbeckius kan lättare hafva funnit
hans bok eller stadgar än t. ex. de hessiska trakternas
konfirmandfrågor, enär de förra gällde i centralare, af svenska studerande mera
besökta bygder. Ja, Rudbeckius måste själf hafva vandrat genom
staden Arnstadt eller åtminstone genom stiftet, då han mot slutet
af år 1603 färdades från Königshofen till Weimar på hemvägen från
Bajern. (Till Huberini stad Augsburg eller till Hessen synes han
däremot ej hafva nått.) På denna resa hade han i sällskap sin äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
